En del höjde nog på ögonbrynen när Stefan Löfven på tisdagsförmiddagen var den första att antyda att Ulf Kristersson borde få talmannens uppdrag att sondera förutsättningarna för en ny regering. Det är logiskt att den majoritet som avsatt sittande statsminister först får pröva möjligheterna att bilda en regering, var Stefan Löfvens budskap.
Så blev det också när samtliga partiledare träffat talmannen. Ulf Kristersson har nu fått det formella uppdraget att sondera förutsättningarna för en ny regering.
Löfvens baktanke med Kristersson
Tro inte att Stefan Löfven vill att han ska lyckas. Tvärtom. Socialdemokraternas baktanke är att Ulf Kristersson ska misslyckas och att Alliansen ska splittras under resans gång. Löfvens plan är sedan att själv kunna bilda en ny regering.
Socialdemokraterna har inte en tanke på att i något läge släppa fram en Alliansregering. Det innebär att en sådan bara kan tillträda om den släpps fram av Sverigedemokraterna, vilket Centerpartiet och Liberalerna lovat att lägga in sitt veto emot.
Därmed ser det alltså ut som att Ulf Kristersson bara kan bli statsminister om Alliansen splittras. Men väljer han i ett sådant läge att försöka få till stånd en regering enbart med Moderaterna och Kristdemokraterna, som släpps fram av Sverigedemokraterna, riskerar han samtidigt att driva Centerpartiet och Liberalerna rakt i armarna på Stefan Löfven. Det är det Socialdemokraterna hoppas på. Då kan Löfven sitta kvar i Rosenbad.
En svårartad svekdebatt
Skulle Centerpartiet och Liberalerna släppa fram en M/KD-regering som också stöds av Sverigedemokraterna riskerar såväl Annie Lööf som Jan Björklund en svårartad svekdebatt. Räkna med att Socialdemokraterna kommer att elda på den debatten.
Ändå hävdade Ulf Kristersson så sent som på tisdagen att hans förstahandsalternativ alltjämt är en Alliansregering. Hur det ska gå till gav han dock inga svar på. Han tänker dock inte prata direkt med SD-ledaren Jimmie Åkesson, vilket knappast lär öka Sverigedemokraternas beredvillighet att släppa fram en sådan regering. Å andra sidan spelar det kanske mindre roll i just detta sammanhang då Centerpartiet och Liberalerna ändå redan meddelat att de inte vill ha SD:s stöd.
I händerna på S eller SD
För själva statsministeromröstningen räcker det om partierna lägger ner sina röster. I Sverige har vi en negativ parlamentarism, vilket innebär att inte en enda ledamot egentligen behöver rösta för statsministern. Det viktigaste är att inte en majoritet av ledamöterna röstar emot.
Men redan från dag ett i riksdagen handlar det om att skapa majoriteter för sina förslag. En alliansregering skulle alltså vara i händerna på antingen Socialdemokraterna eller Sverigedemokraterna om den trots alla svårigheter ändå skulle lyckas bli utnämnd. Det skulle räcka med att Sverigedemokraterna röstade på Socialdemokraternas budgetmotion för att fälla en budgetproposition av en alliansregering.
Det är alltså ingen enkel utmaning Ulf Kristersson står inför när han nu ska försöka bilda en regering. Att hålla ihop Alliansen och samtidigt bli statsminister kan visa sig vara oförenligt. Att Centerpartiet och Liberalerna plötsligt skulle acceptera att ta stöd av Sverigedemokraterna är inte särskilt troligt. Att Stefan Löfven plötsligt ändrar sig och stödjer en alliansregering är lika osannolikt.
Lööf riskerar svekdebatt
Annie Lööfs stridslystna attacker mot Stefan Löfven gör också en resa över blockgränsen till en komplicerad historia för henne. Också här riskerar hon en svekdebatt i borgerliga kretsar.
Det finns alltså fullt logiska skäl till de låsningar vi ser i regeringsfrågan just nu. Men det finns inga självklara utvägar för de centrala aktörer som nu ska lösa regeringspusslet. Det innebär att det sannolikt kommer att ta tid innan en ny statsminister kan väljas av riksdagen. Och det är inte säkert att det blir Ulf Kristersson, trots att han fått frågan först.