Undersökningsföretaget Novus har på SVT:s uppdrag ställt frågan om väljarnas inställning till den politik som regeringen för utifrån januariavtalet.
Den 11 januari är det ett år sedan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ingick denna överenskommelse för att utestänga Sverigedemokraterna från politisk makt i riksdagen.
Efter en rekordlång regeringsbildning kunde Socialdemokraterna genom långtgående kompromisser säkra regeringsmakten och samtidigt splittra borgerligheten.
Priset var högt. Slopad värnskatt och skrivningar som öppnar för mer av marknadshyror och fler undantag i turordningsreglerna har vållat debatt inom Socialdemokraterna.
Novus undersökning visar också att det politiska innehållet i januariavtalet inte har imponerat på väljarna.
Hela 59 procent av väljarna tycker att politiken som förs utifrån januariavtalet är ganska eller mycket dålig. Endast 11 procent tycker att politiken är ganska eller mycket bra.
Inte oväntat är Sverigedemokraternas, Moderaternas och Kristdemokraternas sympatisörer mest kritiska till politiken. Samtidigt tycks Centerpartiets och Liberalernas sympatisörer vara mest nöjda, även om det är svårt att dra säkra slutsatser beträffande dessa väljargrupper. Centerpartiet och Liberalerna är ju också de partier som pekats ut som de stora vinnarna på 73-punktsprogrammet.
LO-väljarna missnöjda
I de båda regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet är bilden mer splittrad. Det är dock anmärkningsvärt att 42 procent av dessa väljare anser att regeringens politik är dålig, medan bara 23 procent tycker att den här bra.
Samtidigt ser LO-väljarna ut att vara en fortsatt huvudvärk för Stefan Löfven och hans parti. I denna grupp är missnöjet stort med januariöverenskommelsen. Endast 8 procent anser att politiken regeringen för utifrån januariavtalet är bra medan 57 procent tycker att den är dålig. Det innebär alltså ett överhängande fara för Socialdemokraterna att LO-väljarnas flykt fortsätter och att detta i sin tur kommer att stärka både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet ytterligare i opinionen.
Trots detta kan man idag, ett år efter januariavtalet, konstatera att överenskommelsen som maktpolitiskt projekt har klarat påfrestningarna. Regeringens budget har röstats igenom riksdagen och Stefan Löfven sitter kvar som statsminister.
Skakig höst
Samtidigt har det nya regeringssamarbetet skapat en ny dynamik i riksdagen där oppositionen utmanar från både höger och vänster. Under hösten var arbetsmarknadsminister Eva Nordmark nära en misstroendeförklaring på grund av reformeringen av Arbetsförmedlingen, en del av januariavtalet.
Vänsterpartiet tog initiativ till misstroendehotet och snart hängde Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna på. I sista stund kunde regeringen genom flera eftergifter undanröja hotet i riksdagen.
Men trots den skakiga hösten i riksdagen och fortsatta hot från Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt att försöka fälla regeringen tror ett flertal av de svenska väljarna att den nuvarande regeringskonstellationen sitter kvar vid makten fram till nästa ordinarie riksdagsval 2022.
Enligt Novus undersökning tror 45 procent av väljarna att regeringen sitter kvar, medan 32 procent inte tror det.
Uppenbart gör väljarna bedömningen att om det verkligen gäller regeringens överlevnad kommer Vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt inte att göra gemensam sak med Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.
I så fall är regeringens maktpolitiska analys bakom januariavtalet av allt att döma korrekt. Däremot ser det ut att bli betydligt svårare för januaripartierna att övertyga väljarna om det politiska innehållet.