Det gemensamma budgetalternativet av Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna innebär förändringar på motsvarande 20 miljarder kronor jämfört med regeringens budget.
Men uppgörelsen har framför allt stor symbolisk betydelse. Samtidigt som Magdalena Andersson kämpar för att bli utsedd till statsminister och få sin budget genom riksdagen kan högeroppositionen visa hur man enats på en rad punkter. För Moderaterna är denna enighet en stor framgång i sig. För Sverigedemokraterna handlar det också om det slutgiltiga erkännandet som en del av ett gemensamt regeringsalternativ.
Att Liberalerna hoppade av är inte så konstigt. På fredag inleds partiets landsmöte och där är en av tvistefrågorna om partiet ska samarbeta med Sverigedemokraterna. Att några dagar före detta partimöte göra upp med SD om budgeten hade sannolikt varit lite väl magstarkt.
Tröga förhandlingar
När högeroppositionen nu har enats ökar det pressen på Magdalena Andersson. Hennes förhandlingar med Vänsterpartiet om statsministerposten går trögt. Nu riskerar hon dessutom att få sin egen budgetproposition nedröstad. Som en ödets ironi ser det också ut som att dessa båda processer sammanfaller för ett avgörande under en och samma dag.
Talmannens besked om förlängd respit för Andersson innebär att statsministeromröstningen kan hållas tidigast onsdagen den 24 november, alltså samma dag som riksdagen röstar om budgeten.
Hittills har Vänsterpartiet inte visat några yttre tecken på att vara redo att släppa fram Magdalena Andersson. Så sent som på tisdagen förde V-ledaren Nooshi Dadgostar på nytt fram krav på ett avtal om regeringsmakten och om höjda pensioner.
Magdalena Andersson slåss nu mot klockan. Hennes plan att säkra statsministerposten innan budgetomröstningen riskerar att slås i spillror. Det blir därför av största vikt för henne att slutföra förhandlingarna med Vänsterpartiet så att hon kan redovisa ett regeringsunderlag för talmannen senast på måndag.
Saknar viktiga röster
Som läget är nu saknar regeringen också en majoritet i riksdagen för sin budget. Regeringen har 116 mandat (S+MP) jämfört med oppositionens gemensamma alternativ med 154 mandat (M+KD+SD).
Endast om Magdalena Andersson kan övertyga Vänsterpartiet och Centerpartiet om att bryta riksdagspraxis och rösta på regeringens budget i en slutvotering kan hon vinna den omröstningen. Sannolikheten för detta ökar förstås om dessa partier har släppt fram henne som statsminister. Men inte heller då är det en garanti.
I den värsta av världar för henne kan det bli nederlag i både en första statsministeromröstning och budgetomröstningen. Men det näst värsta alternativet är kanske inte så mycket bättre. Släpps hon fram som statsminister men får budgeten nedröstad tvingas hon regera sitt första år som statsminister på en politik där viktiga delar har dikterats av de politiska motståndarna.
Visst, oppositionens alternativ innebär att stora delar av regeringens budget faktiskt bibehålls, men de delar som rivs upp är smärtsamma för regeringen och politiskt viktiga. Det handlar bland annat om att Socialdemokraternas familjevecka skrotas, att det blir nya jobbskatteavdrag och att bensinskatten sänks.
Det är nog ingen överdrift att påstå att den kommande veckan kan bli den viktigaste hittills i Magdalena Anderssons politiska liv.