Polisen tar återkommande fram en lista över utsatta områden i Sverige. De delas in i tre kategorier; utsatt område, riskområde eller särskilt utsatt område.
Ett utsatt område karakteriseras enligt polisen av ”en låg socioekonomisk status och där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället”.
Men polisens lista över utsatta områden har fått kritik för att vara godtycklig. I en intervju med Dagens Nyheter i helgen sa integrationsminister Anders Ygeman (S) att han vill se tydligare kriterier vad gäller klassificering av utsatta områden.
I intervjun öppnar han för att andelen boende med utomnordisk bakgrund kan vara ett av kriterierna, något som väckt kritik från flera håll.
”Det har jag aldrig föreslagit”
I en intervju med SVT:s Morgonstudion säger Anders Ygeman att han kan förstå kritiken men framhåller att han inte föreslagit att kriteriet ska vara med.
– Jag föreslår inte ens att vi ska ha det här kriteriet, jag säger bara att jag inte utesluter det i en diskussion, säger han.
Han fortsätter:
– Jag säger ju i intervjun att jag tror att faktorer som kriminalitet, arbetslöshet är betydligt viktigare faktorer att ha med. Men det är klart att segregationen inte bara är klassmässig, segregationen har också en etnisk dimension. Har man områden där nästan alla kommer från andra länder ursprungligen, då blir det svårare att lära sig svenska, och blir det svårare att lära sig svenska, då blir det svårare att skaffa ett jobb, säger Anders Ygeman.
Ser du ett problem i att dela upp boende efter etnicitet?
– Det har jag aldrig föreslagit . Däremot är det ju så i dag, vi har ju en segregation, den går ju inte att blunda för. Vill man göra någonting åt segregationen så måste man lyfta upp den, prata om den och föreslå verkningsfulla åtgärder.
Miljöpartiet kritiska
Miljöpartiet är ett av de partier som framfört hård kritik mot Anders Ygemans uttalande. Det är problematiskt att använda etnicitet som en faktor i klassificeringen, säger språkröret Märta Stenevi (MP) som också medverkade i SVT:s Morgonstudion.
– Anders Ygeman talar om förskolor där barn inte får lära sig svenska ordentligt. Det är ett jättestort problem. Låt oss då satsa pengar på att förskolorna är så bra att barnen lär sig svenska. Om de däremot är födda i Sverige eller är födda utomlands, det är inte en faktor i detta, säger Märta Stenevi.
