Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Foto: Fredrik Sandberg/TT

”Andersson undvikande när Kristersson pressar om kärnkraften”

Publicerad
Analys ·

Energipolitiken blev en huvudfråga i årets första partiledardebatt i riksdagen. Det visar att planerna på ny kärnkraft ser ut att bli en av de stora inrikespolitiska frågorna under mandatperioden.

Trots fortsatta skjutningar och sprängningar och trots de allvarliga problem som kantar den pågående Nato-processen, var det ingen av dessa frågor som blev huvudämnen för årets första partiledardebatt i riksdagen.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Nej, det blev energipolitiken och energiförsörjningen. Och här är det uppenbart att elprisstödet är en fortsatt huvudvärk för regeringen.

Några pengar har ännu inte betalats ut till hårt pressade hushåll. De senaste beskeden är att utbetalningarna ska inledas i februari och mars.

Kritiken från oppositionen är hård. Den anklagar regeringen för att ha svikit sina vallöften, att utbetalningarna dröjer och dessutom att regeringen vill hemligstämpla uppgifter om hur mycket olika individer får i elprisstöd.

Regeringen är alltså satt under hård press i frågan. Förhoppningen från regeringens sida är att luften ska gå ur debatten när utbetalningarna till hushållen inleds.

Men så behöver det inte bli. Fortsatt höga elpriser kan innebära att kraven på fortsatt kompensation till hushållen blir en besvärlig fråga för regeringen även framöver. Inte minst med tanke på den höga inflationen i Sverige och den kritik som redan förts fram mot att den här typen av ekonomiskt stöd ytterligare kan underblåsa inflationen.

Skifte i kärnkraftsfrågan

Regeringen talar hellre om kärnkraften och sina planer på nya reaktorer. Här är partierna i regeringskonstellationen överens och här gör man bedömningen att man har opinionen i ryggen.

Dessutom är det politiska skiftet i synen på kärnkraften nu ett faktum i Sverige. För första gången på mycket lång tid styrs Sverige av en regering som är helt överens om att bygga ny kärnkraft. Regeringen har också majoritet i riksdagen bakom denna politik.

Det innebär att man egentligen inte behöver ta hänsyn till oppositionen, men precis som i Nato-frågan finns ett intresse för regeringen att få med sig Socialdemokraterna på tåget.

De som förväntas vara beredda att investera i ny kärnkraft i Sverige vill ha tydliga spelregler, det vill säga att projekten kan fortsätta även vid ett regeringsskifte. Bara då lär det finnas intresse att bygga nya reaktorer.

Därför försöker statsminister Ulf Kristersson (M) pressa S-ledaren Magdalena Andersson i frågan. Han vill ha ett tydligt besked om att Socialdemokraterna är beredda att stödja nya reaktorer.

Andersson undvikande

Några sådana besked fick han inte i onsdagens partiledardebatt. Magdalena Andersson svarade undvikande. Hon säger sig visserligen vara öppen för satsningar på alla energislag, men undviker att specifikt uttala stöd för nya reaktorer. I stället kritiserar hon regeringen för att rycka undan mattan för nya satsningar på vindkraft.

Allt detta pekar mot att energifrågan kommer att vara fortsatt tung i svensk politik och att planerna på ny kärnkraft, inte minst i förhållande till utbyggnaden av vindkraft, blir en central inrikespolitisk fråga under mandatperioden.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.