I snitt använder vi våra klädesplagg sju-åtta gånger. Men Ann-Marie Lindstedts kläder har blivit använda betydligt fler gånger. Både av henne själv, och av andra före henne. För åtta år sedan gick hon över till att i princip enbart köpa vintage- och andra hands-kläder.
– Jag har en ganska omfattande garderob, men jag använder alla plagg. Det är klart att man ibland gör felköp, men då säljer jag dem vidare. Jag ser min garderob som cirkulär, säger hon.
Under tre månader förde hon dagboksanteckningar över sina inköp, vilket ledde till en studie om konsumtion vid Göteborgs universitet. På tre månader köpte hon cirka 25 klädesplagg.
– Jag köpte ganska många plagg, men jag sålde också några. När man handlar vintage måste man vänta på tillfället, det är inte så lätt att få tag på så när jag väl hittar en vintagemarknad då köper jag kanske fem plagg från den handlaren.
”Stort ansvar på konsumenterna”
Studien som Anne-Marie Lindstedt deltog i visade att de som inte lyckades shoppa mindre kände skuld och skam. Själv har hon inte känt några sådana känslor, säger hon.
– Jag har inte haft dåligt samvete, men man lägger väldigt stort ansvar på konsumenterna. Det är vi som ska välja och välja bort, trots att det är distributörerna som gör det stora valet genom att bestämma vilken kvalitet kläderna har. Jag har inte bett om en tröja som kostar 99 kronor, men det är trevligt när den finns där.
Fördelarna med att handla vintage är – förutom att man slipper det dåliga samvetet – att man får en mer personlig stil, menar Anne-Marie Lindstedt.
– Det är klart att jag inte köper vintage enbart av rationella miljöskäl, jag köper vintage för att jag vill känna mig fin också. Om man smyger in mer vintage i sin garderob blir den mer personlig.
