Ansiktsigenkänning i butiker kan bli verklighet – Datainspektionen kritisk

Uppdaterad
Publicerad

Tekniken för ansiktsingenkänning utvecklas i rasande fart och privata företag anar redan nu kommersiella möjligheter i butiker. Men att i en fysisk butik samla uppgifter om folk gör man inte utan vidare, i alla fall inte enligt myndigheter som nu varnar för riskabla tilltag.

– Det kan vara olagligt, säger Jenny Bård, jurist på Datainspektionen. 

Att samla in personuppgifter är kontroversiellt, inte minst vad gäller så kallad kroppsdata om folks kroppar och hur de se ut.

Trots detta kan exempelvis ansiktsigenkänning i kommersiella sammanhang bli verklighet, och redan i juli ska det öppna en butik i Stockholm där ansiktsigenkänning ska ge kunden en mer ”personlig” shoppingupplevelse.

– Vi vill skapa en ny typ av butik där du får bättre personlig service. Vi vill att kunden ska slippa köer, att kassorna ska bort och att personalen ska kunna ditt namn, säger Linus Kaasik, medgrundare och investeringsansvarig på Nordic Tech House, till SVT Nyheter.

Kan vara olagligt

Hur personuppgifter hanteras är en fråga som ligger på Datainspektionens bord, och regelverket är för det mesta restriktivt. Datainspektionen är kritisk till ansiktsigenkänning i butiker, och det av flera skäl.

– Det kan vara olagligt av flera anledningar, till exempel när man inte har en rättslig grund och för privata aktörer behövs normalt ett giltigt samtycke, säger juristen Jenny Bård.

– Dessutom är det inte möjligt som laglig grund när det kommer till bevakning av de anställda i butikerna efter som ett arbetsgivaren inte får göra ett sånt avtal med sina arbetstagare, tillägger hon.

Att samla in datan i enlighet med reglerna kan bli svårt. Man måste ha synnerliga skäl för det, och marknadsföringsyfte räcker troligtvis inte, tror Bård.

Ber butiker ta kontakt

Något generellt förbud för insamling av ansiktsdata finns i dag inte och är inte heller något inspektionen håller på att ta fram. Men man uppmanar butiker som vill samla in sådana personuppgifter att först kontakta Datainspektionen.

Någon kontakt med Nordic Tech House har myndigheten hittills inte haft, säger hon.

– Det är upp till privata aktörer att säkerställa att de inte är oaktsamma om den information de samlar in, men vi ser gärna att de samråder med oss, säger juristen Jenny Bård.

Men att tekniken utvecklas snabbare än vad lagar skrivs är ett känt besvär, och att stoppa privata aktörers eventuella brott kan bli svårt. Med det sagt är det på sikt svårt för aktörer att leva upp till framtida krav, tror Bård.

– Det ser svårt ut. Som kund har man rätt att få vara i fred och risken att uppgifterna hamnar i fel händer är stor. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.