– Det finns runt 4 500-5 000 utsatta EU-medborgare som befinner sig i Sverige. I första hand kommer de ifrån Rumänien och i andra hand Bulgarien, säger Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare för utsatta EU-medborgare i Sverige.
Det är lika många som som fanns för tre år sedan när regeringens utredare Martin Valfridsson presenterade regeringens stora kartläggning av tiggeri och utsatthet. Då hade debatten pågått i flera år och regeringen ville koppla ett samlat grepp om frågan.
– Vi tycker att det här är en dålig situation. Vi tycker att både tiggeriet och utsattheten behöver minska och upphöra, sade dåvarande barn- äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér när rapporten presenterades.
De som jobbar under undermåliga förhållanden ökar
Regeringen tillsatte en nationell samordnare, tecknade samarbetsavtal med Rumänien och Bulgarien med syfte att de fattiga skulle få hjälp i sina hemländer och drev frågan i EU. Kommuner och frivilligorganisationer har bistått med härbärgen och nödhjälp.
Men enligt den bedömning den nationella samordnaren gör i dag är antalet lika många nu som då. En grupp som ökat på senare tid är är de som jobbar under undermåliga förhållanden. Det handlar till exempel om städbranschen, byggbranschen och bilverkstäder.
– Min slutsats är att det är väldigt attraktivt att komma till Sverige med det liv vi lever här och med den fria rörligheten är det svårt att stoppa, säger Claes Ling-Vannerus.
Fakta om utredningen
I utredningen ”Framtid sökes” som presenterades i februari 2016 refereras till en undersökning som polisen gjorde 2015. Där var uppskattningen att det då fanns 4700 utsatta EU-medborgare i Sverige.
I den nationella samordnarens senaste rapport ”lägesbild 2018” hänvisas till en sammanställning från polisen under hösten 2018. Där uppskattas att det finns drygt 4800 utsatta EU-medborgare i Sverige.