I dag presenterade EU:s smittskyddsmyndighet ECDC ny data som visar att användningen av antibiotika i Europa minskar något – men inte tillräckligt snabbt.

Användningen av antibiotika i EU, Norge och på Island har minskat med 2,5 procent mellan 2019 och 2022. Det är enligt ECDC inte tillräckligt för att nå EU:s gemensamma mål på 20 procent till 2030.  

Ökning av resistenta bakterier oroar  

ECDC lyfter också ett varningens finger mot att vissa allvarliga antibiotikaresistenta infektioner ökar i EU-länderna.  

Mellan 2019 och 2022 har infektioner med tarmbakterien karbapenemresistenta klebsiella pneumoniae ökat med 50 procent. Den orsakar infektioner som blodförgiftning, urinvägsinfektion eller lunginflammation. Och när bakterien är resistent finns ofta väldigt få behandlingsalternativ kvar, ibland inget alls.  

– Det här är ett av våra största hot, även i Sverige, säger Thomas Tängdén, infektionsläkare och forskare vid Uppsala Universitet. 

Sverige i framkant – men arbetet måste fortsätta 

Jämfört med många andra länder i Europa har Sverige lyckats bromsa resistensutvecklingen. Vi har en låg förekomst av resistenta bakterier och användningen av antibiotika har i princip halverats på 30 år. 

Enligt Thomas Tängdén beror det på att vi har använt antibiotika ansvarsfullt i Sverige sedan 90-talet. Han lyfter särskilt att vi har slutat behandla lindriga luftvägsinfektioner, öroninflammationer, halsinfektioner med antibiotika – för att vi vet att det har begränsad eller ingen effekt alls.  

– Men det betyder inte att allt är bra i Sverige, vi har också resistensproblem och det problemet ökar för varje år, säger han.

I klippet ovan ger Thomas Tängdén tre tips på hur man kan bidra till att inte öka antibiotikaresistensen.