Sedan 2014 behöver kvinnor under 26 bara betala 100 kronor per år för vissa, subventionerade preventivmedel. Vid årsskiftet 2017 genomförde regeringen en ändring i lagen om läkemedelsförmåner – vilket innebär att subventionerade, hormonella preventivmedel nu är helt gratis för kvinnor under 21 år.
Trots det har användningen av korttidsverkande preventivmedel, som p-piller, minskat i Sverige.
LÄS MER: P-pillret tappar mark bland unga – spiral och p-stav allt vanligare
P-piller är idag det vanligaste preventivmedlet efter kondom. Men p-pillret tappar i popularitet, och under det första halvåret 2017 jämfört med samma period i fjol, skrevs det ut färre korttidsverkande preventivmedel. Det visar statistik som Nyhetsbyrån Siren tagit fram.
P-piller får allt sämre rykte
– Idag framställs p-piller allt oftare som ett preventivmedel med flera biverkningar. Och de positiva verkningarna lyfts sällan fram i media, säger Helena Kopp Kallner, gynekolog och forskare vid Karolinska institutet
– P-piller är också det preventivmedel som flest kvinnor har uppgett att de är missnöjda med.
LÄS MER: Hanna valde bort p-pillren för p-stav
Samtidigt som fler tvekar på p-piller ökar användningen av långtidsverkade preventivmedel som spiral och p-stav. De här preventivmedlen har ökat med 5 procent under samma period som användningen av korttidsverkande preventivmedel har minskat.
Naturliga preventivmedel ökar
Men ökningen av långtidsverkade preventivmedel täcker inte upp för den minskande användningen av p-piller.
– Det finns en trend som tyder på att man söker sig mot mindre effektiva metoder i strävan efter att det ska vara naturligt, säger Helena Kopp Kallner.
LÄS MER: Alternativa p-metoder granskas
Sedan årsskiftet kan alla kvinnor under 21 år få hormonella preventivmedel gratis, och Helena Kopp Kallner har förhoppningar om att allt fler kommer att söka sig till ungdomsmottagningen för att få rådgivning för att hitta det preventivmedel som passar en bäst.
– Det här är också en lagändring som visar samhället att det här är viktigt. Något som vi måste vi satsa på.
LÄS MER: Krönika: ”Lätt att köra fast i den djupa preventivmedelsdjungeln”
Själv förespråkar Helena Kopp Kallner de långverkande preventivmedlen, eftersom de är tryggast.
– Det är viktigt att vi lär ut ännu mer om de olika alternativen. Det finns ett mönster som tyder på att man genast tänker på p-piller när man tänker preventivmedel. Och då går man till sin mottagning och säger: ”Jag vill ha p-piller”.
Preventivmedel med och utan hormoner
Med hormoner
• P-piller, p-ring och p-plåster är preventivmedel som innehåller två hormoner, östrogen och gestagen. De gör bland annat så att ägglossningen förhindras och sekretet i livmoderhalsen blir segt så att inga spermier kan ta sig igenom.
• Minipiller och mellanpiller, p-stav, p-spruta och hormonspiral är preventivmedel som innehåller hormonet gestagen. De gör slemhinnan i livmodern tunn så att ett befruktat ägg inte kan fastna där. En del preventivmedel som bara innehåller gestagen gör också att det inte blir någon ägglossning.
Utan hormoner
• En kopparspiral innehåller inga hormoner. Den sitter inne i livmodern där den skapar en miljö som gör att spermier inte kan överleva och att ett befruktat ägg får svårt att fästa inne i livmodern.
• Andra metoder som inte innehåller några hormoner är kondom, pessar och femidom. De gör att spermierna hindras från att ta sig in i livmodern och kallas därför ibland för barriärmetoder.
• Det finns också metoder som går ut på att försöka kartlägga så kallade ”säkra perioder” genom att räkna ut när ägglossningen inträffar och undvika att ha vaginala samlag under den tiden. Det finns olika hjälpmedel för att göra det, till exempel p-dator eller Billingsmetoden.
• Avbrutet samlag och så kallade säkra perioder är också metoder utan hormoner, men eftersom de är så pass osäkra brukar de inte rekommenderas.
• Sterilisering innebär att du genom en operation tar bort möjligheten att bli eller göra någon gravid genom samlag.
Källa: 1177 Vårdguiden