Inrikes
I år infaller vintersolståndet klockan 17.28 den 21 december. Det är den tidpunkt då solen står som lägst på norra halvklotet. Foto: TT

Årets mörkaste dag – en dag omgärdad av mystik

Uppdaterad
Publicerad

I dag infaller årets kortaste och mörkaste dag, men klockan 17.28 vänder det och blir ljusare. Vintersolståndet omgärdas av mycket mystik och har pekats ut som en fornnordisk föregångare till julen under namnet midvinterblot. Det är en myt som Nordiska museet vill avliva.

– Det svenska bondesamhället har inga synliga spår av vintersolståndet. Det är önsketänkande, säger etnologen Jonas Engman.

I år infaller vintersolståndet klockan 17.28 den 21 december. Det är den tidpunkt då solen står som lägst på norra halvklotet. Därefter blir det ljusare igen.

Bor man norr om polcirkeln där det råder polarnatt får man dock vänta ytterligare några dagar på solens ankomst.

”Bara hittepå ur vetenskaplig synpunkt”

Det finns föreställningar om att vintersolståndet var något som firades förr i tiden med en offerfest, ett så kallat midvinterblot. Men enligt Jonas Engman, etnolog och sakkunnig vid Nordiska museet, saknas det belägg för det.

– Historiskt har vi inte haft någon kalender, så det vintersolståndet som vi har i dag tillhör modern fysik och meteorologi. Sen finns det de som hävdar att vintersolståndet har firats i förkristlig tid och vill mystifiera det, men det är bara ”hittepå” ur vetenskaplig synpunkt, säger han.

Någon känd ritual kopplad till denna tidpunkt finns alltså inte. Men för den som vill fira ljusets återkomst är det förstås fritt fram.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.