Arméchefen Jonny Lindfors och ett militärfordon

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Arméchefen Jonny Lindfors om den nya beredskapsövningen Foto: Vlada Cakic/SVT

Armén planerar stort beredskapstest: ”Kraftsamling”

Uppdaterad
Publicerad

För första gången på flera decennier ska armén göra ett storskaligt test av den svenska mobiliseringsberedskapen.

I vår kommer armén att förbereda alla militärbaser så att mottagandet av soldater skulle kunna ske om regeringen utlyser höjd beredskap.

– Jag vill verkligen sända signalen att nu förbereder vi oss på allvar, säger arméchefen Jonny Lindfors.

Under kalla kriget var begrepp som inställelseplats och mobiliseringsförråd allmängods.

Nu ska armén återigen utveckla förmågan att mobilisera, och för att testa systemets duglighet planerar armén ett test av mobiliseringsplatsberedskapen som ska ske i månadsskiftet april-maj. En övning med ett viktigt syfte menar arméchefen.

– Vi ska komma till rätta med ett antal långsamma processer, vi ska bryta invanda mönster och flytta mentala positioner av att vi kan göra på ett annat sätt. Vi måste inte göra som vi alltid har gjort. Svenska armén är en mobiliserande armé och det behöver vi vara bra på, säger Jonny Lindfors, arméchef.

Sankt Göran

Operationen har fått namnet Sankt Göran och omfattar alla krigsförband över hela landet. I praktiken ska militärbaser göras redo för att kunna ta emot inkallade soldater, exempelvis under höjd beredskap.

– All anställd personal i armén kommer bli inblandad på ett eller annat sätt och väldigt många av de värnpliktiga kommer att bidra till det här. Jag vill åstadkomma en kraftsamling i armén, jag vill att vi tydligt ska fokusera på att förflytta materielen och förbereda oss på att ha så god mobiliseringsberedskap som vi någonsin kan ha.

Mobiliseringsplatsberedskap är en förutsättning för att armén ska kunna mobilisera, det vill säga att soldater intar militärbaser. Men själva övningen handlar om att vapen, kläder och fordon flyttas från olika centralförråd ut till respektive militärbas.

Ordning och reda

Själva mobiliseringen sker först när regeringen fattar beslut om höjd beredskap. Det utlyses i händelse av exempelvis allvarligt hot mot rikets säkerhet eller vid ett direkt militärt angrepp.

– Det resultat jag förväntar mig är en tydlig ordning och reda. En skön känsla i magen hos krigsförbandscheferna och ett gott självförtroende. Det handlar ytterst om att skapa självförtroende i hela organisationen och att veta att vi kan det här, vi har det, vi är beredda. Och att vi har tränat på det. Det är min målsättning.

Hur kommer Operation S:t Göran märkas för allmänheten?

Sannolikt väldigt lite eller ingenting alls. Möjligtvis så kan man uppleva mer transportrörelse under vissa perioder men jag ser inte framför mig något storslaget skådespel, avslutar Jonny Lindfors.

FAKTA

Mobilisering: Beslut fattas av regeringen och innebär att hela Försvarsmakten ställs på krigsfot, normalt i samband med att regeringen utlyser höjd beredskap.

Höjd beredskap: Om det råder krigsfara kan regeringen fatta beslut om skärpt beredskap eller högsta beredskap, i syfte att stärka landets försvarsförmåga.

Mobiliseringsplatsberedskap: Intas av Försvarsmakten och innebär att krigsbaser förbereds på olika sätt, bland annat genom att förnödenheter och annan viktig materiel fraktas till de olika baserna.

Inställelseplats: Den förbestämda plats dit en krigsplacerad försvarsmaktsanställd, tidvis tjänstgörande eller värnpliktig ska ta sig om beslut fattats om mobilisering.

Mobiliseringsförråd: Ett förråd där ett krigsförband i förhand lagrar utrustning och förnödenheter.

Källa: Försvarsmakten

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.