”Att låsa in hedersflickor påminner mig om fängelser i Jordanien”

Uppdaterad
Publicerad

Flickor blir inlåsta på Sis-hem för att skyddas från sina familjer. Det påminner forskaren Devin Rexvid om fängelser i Jordanien och Afghanistan där man har en liknande strategi.

– Jag kan förstå att det är en del flickor och kvinnor behöver skyddat boende, men att låsa in dem är att rikta insatserna åt fel håll.

Problematiken med hedersvåld i Sverige blir allt värre, det är den dystra prognosen från flera experter SVT pratat med.

Devin Rexvid är en av dem, en annan är Mikael Thörn. Han har lång erfarenhet av arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. På 90-talet började han som socialsekreterare och mötte där sina första hedersfall.

De gömda hedersflickorna

– Jag minns än i dag första gången jag träffade en hedersutsatt flicka. Eller snarare, första gången jag förstod att det handlade om hedersförtryck.

– Jag förstod att det här är något helt, helt annat.

”Inte mött något särskilt motstånd”

I dag arbetar han på Jämställdhetsmyndigheten, som särskild utredare. På uppdrag av regeringen tar han fram lägesbilder över arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck och han menar att hedersproblematiken i Sverige är värre nu än den varit tidigare.

– Genom att man varit passiv ganska länge, så har andra som vill bevara sedvänjor och traditioner kunnat fortsätta, utan att ha mött något särskilt motstånd från samhällets sida.

– Det gör en arg, besviken och ledsen faktiskt, säger Mikael Thörn, enhetschef på Jämställdhetsmyndigheten.

Hör mer om det hedersrelaterade våldet och förtrycket i dokumentären ”De inlåsta hedersflickorna” på SVT Play.

Läs hela SVT:s  samlade granskning om de gömda hedersflickorna

Vi har följt de gömda hedersflickorna under sex månader här kan du läsa det vi publicerat

Hedersförtryck och hedersvåld

Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Hedersrelaterat våld och förtryck kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats.  

Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram. 

Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.

Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv.

Källa: Hedersförtryck.se

Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersförtryck

Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.

Akuta händelser

Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.

Socialtjänsten

De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.

Ungdomsmottagningen

På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.

Origo

Polisens resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.

Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:

TRIS – Tjejers rätt i samhället

Till TRIS nationella jourtelefon 010-255 9191 kan du som är utsatt för hedersförtryck vända dig anonymt för att få stöd och råd. TRIS har också en chatt som är öppen måndagar och torsdagar mellan 15.00-23.00. Du som chattar kan vara helt anonym.

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.

Kvinnofridslinjen

På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Rädda Barnen

Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.

Kvinnojourer

Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.

Unizon

Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

De gömda hedersflickorna

Mer i ämnet