Ny rapport: Vanligt att personer med skyddad identitet röjs av svenska myndigheter

Uppdaterad
Publicerad

Tre av fyra kvinnor som blivit intervjuade i en utredning som handlar om att leva med skyddade personuppgifter, har någon gång fått sina uppgifter röjda. Oftast av svenska myndigheter.

– Hela mitt liv är förstört, jag kommer ha skyddade personuppgifter för resten av mitt liv. Samtidigt som man pratar väldigt mycket om att man inte får begränsa förövarna, det är en matematik som inte går ihop för mig, säger Petra Erlander som varit med och tagit fram rapporten.

Läget för personer som behöver skyddad identitet är genomgående svårt – även efter de fått hjälp av myndigheter. Det visar en ny rapport från Jämställdhetsmyndigheten, som gjorts på uppdrag av regeringen.

– Det är krångligheter med allting. Vissa bostadsbolag accepterar inte skyddade personuppgifter, man kan inte beställa från vissa hemsidor med skyddat personnummer och så vidare, berättar Petra Erlander som varit med och intervjuat de 86 kvinnor som delvis ligger till grund för rapporten.

De gömda hedersflickorna

Hon lever själv skyddad sedan några år tillbaka och driver nätverket Gömda kvinnor.

– Man har lämnat en relation som har skrämt livet ur en, man är helt trasig när man väl söker hjälp.

Tre av fyra har röjts

SVT har tidigare berättat om hedersutsatta flickor och kvinnor som vittnar om att de är rädda för att ta hjälp av myndigheter, för att de inte litar på att samhället kan ge dem det skydd de behöver. Tre av fyra som intervjuats i regeringens utredning berättar att de blivit röjda, ofta av just svenska myndigheter.

Rapporten pekar på att en stor del av problemet ligger i bristande rutiner hos myndigheter. Post som skickas fel är orsaken till att många personer röjs.

”Varför begränsas inte förövaren?”

Men man pekar också på att färre hade behövt leva med skyddade personuppgifter, om deras förövare hade dömts för brotten de begår.

– Många tror att förövaren är dömd om man fått skyddad identitet. Men så är nästan aldrig fallet, säger Petra Erlander.

Även fast socialtjänsten bedömer att kvinnans liv är i fara så betyder inte det att man har bevis nog att döma personen i rätten. Petra berättar att det oftast landar i att ord står mot ord.

– Varför tittar man inte på möjligheten att begränsa förövaren? Vi har inte gjort något fel, det enda vi har gjort är att lämna en våldsam människa. Då ska vi leva på flykt i vårt eget land på obestämd tid – medan förövaren bor kvar i min stad, säger Petra Erlander.

Utredningen visar att en stor del av kvinnorna blir fria från våldet när mannen dömts till fängelse. Detta gäller dock inte i hedersrelaterade fall, då erfarenheterna är motsatta. I rapporten vittnar 19 hedersutsatta kvinnor om att de blivit utsatt av flera i sin släkt, då hjälper det sällan att döma och låsa in en enskild person.

Förslag från utredningen

De senaste tio åren har antalet som lever med skyddade personuppgifter dubblerats. Från 12.000 personer 2011, till omkring 24.000 personer i dag.

14.000 av de skyddade personerna är kvinnor. En majoritet av kvinnorna kommer, enligt flera utredningar, från våldsamma relationer med män. För att komma till bukt med de svårigheter som skyddade personer lever med föreslår utredningen följande:

1. Våldsutsatta kvinnor som lever med skyddade personuppgifter har ett stort antal myndighetskontakter. De bör därför erbjudas en kontaktperson som kan tillhandahålla stöd, hjälp och vägledning i myndighetskontakter och i praktiska vardagsfrågor.

2. Ekonomiskt våld bör inkluderas som en egen form av mäns våld mot kvinnor i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

3. Skatteverket bör få i uppdrag att kontinuerligt samla in information och statistik om våldsutsatta kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter. Statistiken bör bland annat avse vilket stöd som tillhandahållits och vilka myndigheter som har röjt personuppgifter.

4. Möjligheten att ta fram ett digitalt ID-nummer som inte är kopplat till den faktiska personen bör utredas.

5. Utbildningsinsatser om mäns våld mot kvinnor och skyddade personuppgifter riktat till chefer och ledning behövs.

Tre nivåer av skyddade personuppgifter

Sekretessmarkering

Markeringen fungerar som en varningssignal för myndigheter som behöver göra en särskild sekretessprövning innan uppgifter lämnas ut.

Skyddad folkbokföring

En person med skyddad folkbokföring kan bli folkbokförd i en kommun trots personen flyttat därifrån, eller i en helt annan kommun. Den nya adressen registreras inte i folkbokföringen och kan därför inte spridas till andra myndigheter. Post som skickas till en person med skyddad folkbokföring går via Skatteverkets förmedlingstjänst.

Fingerade personuppgifter

Fingerade personuppgifter är det starkaste skyddet för personuppgifter och används enbart i undantagsfall när alla andra åtgärder är otillräckliga. Det innebär att en person får nya identitetsuppgifter såsom namn och personnummer, och att den gamla identiteten tas bort ur folkbokföringsregistret.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

De gömda hedersflickorna

Mer i ämnet