Den höjda skatten på drivmedel innebär att skatten på bensinen höjs med 44 öre per liter och 48 öre per liter diesel.

Enligt regeringen stimulerar en höjning av energi– och koldioxidskatterna till minskade utsläpp från trafiken. Finansminister Magdalena Andersson (S) menar också att det sjunkande världsmarknadspriset på råolja gjort drivmedlet billigare för svenska bilister.

Fordonsbranschens intresseorganisation Bilsweden är inte helt oväntat kritiska till beslutet. Enligt dem är en skattehöjningen inte motiverad bland annat eftersom moderna bilar med förbränningsmotorer släpper ut mindre koldioxid än äldre bilar.

– Det är orättvist och ovetenskapligt att i ett land med stora avstånd försvåra för livspusslet för många genom att höja skatterna på transporter, säger Bilswedens vd Bertil Moldén, i en kommentar.

”Kontraproduktiva”

Även Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, anser att skattehöjningarna på drivmedel riskerar att slå mot deras medlemmar.

– Utvecklingen mot en energisektor som är mer oberoende av fossila bränslen behöver stabila och konkurrenskraftiga spelregler. Därför är regeringens förslag om skattehöjningar på förnybar energi och biodrivmedel som presenterades i dag kontraproduktiva, säger LRF:s förbundsordförande Helena Jonsson i en kommentar.

Däremot så välkomnas höjningen av Naturskyddsföreningen. Enligt dem är beslutet ett steg i rätt riktning om det fossila bränslet ska kunna fasas ut. De hade dock efterlyst en högre skattehöjning på fossila drivmedel.

– Om man räknar om den här skatten till ett pris på utsläppen koldioxidutsläppen så blir det ungefär 0,19 respektive 0,17 kronor per kilo koldioxid. Naturskyddsföreningen har föreslagit att utsläppen av koldioxid ska beskattas med 0,50 kronor per kilo i ett första steg mot totalt 2 kr i en generell koldioxidskatt i utbyte mot att andra skatter sänks. Det är där man måste hamna om vi ska en fossilfri fordonsflotta 2030, som är ett mål som den förra regeringen satte upp, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare i en kommentar.