Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Banbrytande metod kan stoppa vissa ärftliga sjukdomar – tillåts ej i Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Kan ett barn ha tre biologiska föräldrar? Det beror på hur man ser det, men i dag föds barn med arvsanlag från tre olika individer. Det handlar om en revolutionerade metod att behandla vissa ovanliga ärftliga sjukdomar – som inte är tillåten i Sverige.

Det finns en grupp sjukdomar som beror på ärftliga skador i mitokondrierna, en sorts celldelar som är viktiga för ämnesomsättningen. En människas genetiska arv finns huvudsakligen i cellkärnans 20 000 gener – men 37 gener finns i mitokondrierna.

2015 föddes i Storbritannien det första barnet vars mitokondrier blivit utbytta mot en frisk donators.

Tre föräldrar?

I en äggcell donerad av en frisk kvinna avlägsnas cellkärnan, varefter cellkärnan från en kvinna med defekta mitokondrier insätts i äggcellen med friska mitokondrier. Detta ihoppusslade ägg befruktas med en spermie och blir till ett barn utan defekta mitokondrier.

Barnet kommer att ha cirka 0,2 procent av sin arvsmassa från någon som inte är vare sig dess mor eller far. Dessa gener påverkar bara kroppens energiomsättning, inte andra egenskaper som utseende eller intelligens.

Så är det korrekt att säga att barnen faktiskt har tre föräldrar? Specialistläkaren Anna Wredenberg på Karolinska universitetssjukhusets centrum för medfödda metabola sjukdomar skruvar lite på sig.

— Jag vet inte. Det blir nästan filosofiskt. Vad är föräldraskap på genetisk nivå?

Ej tillåten i Sverige

Statens medicinsk-etiska råd utredde den då ännu oprövade tekniken 2012 och kom fram till att den inte bör vara tillåten i Sverige. Det motiverades med osäkerhet kring medicinska risker – men också med att en etisk gräns skulle passeras. Det skulle kunna öppna för mer långtgående manipuleringar av människans DNA.

Det finns ett hundratal olika mitokondriella sjukdomar. 1 barn av 250 beräknas födas med muterade mitokondrier – men de flesta utvecklar inga symtom. En del av de som blir sjuka har allvarliga skador och lever ett kort liv, andra kan ha mer begränsade problem som till exempel synnedsättning.

Félicia Adlersfeld Castillo drabbades som ung av en ärftlig sjukdom. Risken för att föra vidare defekta gener gjorde henne tveksam till att skaffa barn – i videon ovan berättar hon mer.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.