Snoop Dogg reagerade med bestörtning när polisen tog honom med sig till stationen och avkrävde urinprov – ”rasistiskt”, menar han.

Gripandet har fått stor uppmärksamhet i medier över hela världen. I USA har narkotikadebatten länge diskuterats i termer av rasförtryck, då narkotikaförbud kritiserats för att vara ett polisiärt verktyg för att straffa etniska minoriteter av den amerikanska befolkningen – den afroamerikanska minoriteten i synnerhet.

Polisen nekar till rasist-anklagelser

Polisen nekar till Snoop Dogs anklagelser om rasprofilering.

– Det kan jag avfärda som struntprat. Så är absolut inte fallet, säger polisens presstalesperson Christer Nordström till SVT och menar att det rört sig om en rutinkontroll.

Alexander Bard håller inte heller med Snoop Dog – utan föreslår en annan förklaring: istället för att se till Snoop Doggs hudfärg bör polisens handlade ses i ljuset av att han är känd.

”Polisen desperat”

– ”Kändis-profilering”, säger han till den amerikanska musiktidningen Billboard och jämför med hur Justin Bieber, som är vit, tvingats genomgå drogkontroller på svenska mark, medan andra mindre kända artister från Karibien kunnat passera obemärkta för polisens lupp under Sverige-besök.

Det är i sin tur, menar han, ett uttryck för desperation hos den svenska polisen i ett politiskt klimat där treden är att lättare droganvändning blir allt mer accepterad i USA och Europa.

– Den svenska polisen håller på att förlora den löjliga striden kallad ”War on drugs”, lika mycket i Sverige som överallt annars, och de har uppenbarligen lagt in en extra växel genom att jaga kändisar för droganvändning för att få rubriker i media. På så vis hoppas de på att återta förstapositionen i detta prestigefyllda generationskrig, säger han till Billboard och menar att yngre generationer svenskar, människor under 30 år, är mer välvilligt inställda till droger än den äldre föräldragenerationen.