Tvådelad bild. Vänster: person i gul skjorta. Höger: tomma skåp i rad i korridor.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör Anna Olskog, ordförande i Sveriges lärare, om det ökade våldet mot lärare i skolan. Foto: David Westling

Skolor brister i arbetet mot våld – trots fler anmälningar

Uppdaterad
Publicerad

SVT har tidigare rapporterat om det ökade våldet i skolan – både anmälningarna till Arbetsmiljöverket och sjukskrivningar till följd av hot och våld har ökat kraftigt de senaste åren. Trots det har tre av fyra skolor brister i sitt arbete med att förebygga risker för att personal utsätts för hot och våld, visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket.

Trots fler anmälningar och en ökad rapportering om hot och våld i skolan är det många skolor som inte prioriterar skolpersonalens arbetsmiljö och arbetet att förebygga hot och våld.

– Det är allvarligt att man inte följer lagstiftningen, men det är ännu allvarligare att människor blir sjuka av jobbet. Ytterst kommer det påverka den pedagogiska miljön – skolan kommer inte lyckas med sitt uppdrag om man inte inkluderar arbetsmiljöarbetet på ett bättre sätt, säger Lars Lööw, generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

Tre av fyra misslyckas

Arbetsmiljöverket har inspekterat fler än 1 500 kommunala och fristående grund- och gymnasieskolor i hela Sverige mellan maj 2023 och oktober 2024. 75 procent av dem, fler än 1 100 skolor, hade brister i sitt arbete med att förebygga risker för att personal utsätts för hot och våld.

– Den verklighet som lärare, barn och elever befinner sig i är inte trygg. Det är ett tecken på att vi har eskalerande hot och våld. Det kan inte få fortsätta på det här sättet, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.

Ansvaret ligger på huvudmännen

Skolhuvudmännen har det juridiska ansvaret för arbetsmiljöarbetet, men enligt Arbetsmiljöverket delegeras arbetsmiljöuppgifterna nästan alltid till rektorerna.

Bristerna finns inom flera områden, bland annat riskbedömning och att vidta åtgärder vid incidenter. Men också kunskapsbrister och undermålig rapportering och utredning vid incidenter.

Efterlyser nationell samordning

Enligt Sveriges Lärare handlar det bland annat om resursbrist:

– Arbetet behöver resurssättas. Att sitta ner och titta på förebyggande åtgärder och riskbedöma kräver människor, säger Anna Olskog.

Sveriges Lärare har uppmanat regeringen att utse en nationell samordnare för att leda arbetet mot skolvåldet.

Skolministern: ”Krävs en synvända”

Skolminister Lotta Edholm (L) kallar idén om en nationell samordnare för en ”intressant tanke” och ett förslag hon inte kommer väja för.

– Men det behövs också en synvända i hela samhället. Vi måste börja ta de här problemen på allvar. I dag finns lärare som inte vågar ingripa vid hot och våld eller vidta åtgärder för att de är rädda för att själva bli utsatta för hot och våld från föräldrar och så kan vi inte ha det, säger Lotta Edholm.

En person sitter vid ett bord i en inomhusmiljö, där bakgrunden är oskarp men visar en välordnad arbetsyta med stolar och skrivbord. Denna bild kan föreslå en intervju- eller samtalsinställning.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Det gör inte ont men snart slutar jag andas”. Det var allt läraren Caroline hann tänka när hennes elev tog strypgrepp om hennes hals. Foto: Cornelia Schauermann

Om Arbetsmiljöverkets rapport

Tillsynens fokus har varit på skolornas systematik kring att förebygga arbetsmiljörisker kopplade till hot och våld. Det innebär att de flesta av Arbetsmiljöverkets krav hade en hänvisning till både systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och till våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2).

Andelen inspektionsmeddelanden till olika skolhuvudmän visar att det finns risk för hot och våld på alla skolor oavsett storlek, skol- och organisationsform.

Efter inspektionerna har Arbetsmiljöverket noterat att skolhuvudmännen i stort sett alltid har åtgärdat bristerna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.