En undersökning som Verian gjort på uppdrag av SVT visar att sju av tio elever varje vecka har svårt att koncentrera sig på grund av stöket i klassrummet.
– Jag är inte förvånad. Det är lätt att peka på barnen, men framför allt är det alldeles för ojämn kvalitet på undervisningen, säger Marcus Samuelsson.
Han forskar på betydelsen av lärarens ledarskap för studiero.
Läraren viktigast
– Det är stor variation mellan skolor, men också inom skolor. Det finns lärare som kan undervisa på ett sätt så att väldigt få elever upplever att de blir störda, menar Marcus Samuelsson.
Så du lägger ett stort ansvar på lärarna?
– Undervisningen måste bli bättre, men ansvaret ligger på skolledningen. Lärarna måste få återkoppling för att kunna bli bättre, säger han.
Stök kan förebyggas
Det finns visserligen utmaningar som försvårar för lärarna: Barn sover allt sämre, vilket kan påverka koncentrationsförmågan, fler barn med specialbehov har inkluderats i klasserna och eleverna har blivit fler. Men barnpsykologen Martin Forster, som är specialiserad på konflikthantering mellan barn och vuxna, håller med Marcus Samuelsson om att den viktigaste faktorn bakom ordningen i klassrummet är läraren.
– Under vissa lektioner blir det aldrig stök eftersom man kommer igång med arbetet. Läraren lyckas fånga elevernas uppmärksamhet och intresse, men när det fallerar uppstår utrymme för att börja störa. Lösningen är att få handledning på plats, till exempel av en senior kollega. Sådant utvecklingsarbete råder det väldigt stor brist på i skolan, säger han.
Bättre lärarutbildningar
Många nyutbildade lärare känner sig dåligt rustade för verkligheten, visar en färsk undersökning från Ungdomsbarometern/Näringslivets skolforum. Bara 16 procent av nyutexaminerade grundlärare tycker att utbildningen förberett dem väl eller mycket väl inför att hålla ordning och skapa studiero.
– För mig är det helt sjukt att lärarutbildningen var på fyra år och man ändå inte är redo för hälften av det vi möter, säger en lärare som SVT pratat med.
Hör läraren berätta i klippet ovan.
Marcus Samuelsson undervisar blivande lärare, men är ändå kritisk till lärarutbildningarna.
– Vi styrs av regelverk. Kursen som handlar om ledarskap, sociala relationer, mobbning och konflikthantering är på fem veckor. Det tycker jag är för lite, säger han.
Forskning: Elever vet inte vad de ska lära sig
Marcus Samuelsson har, tillsammans med andra forskare vid Linköpings universitet, sammanställt observationer från drygt 500 lektioner på 30 grundskolor för att se hur undervisningen är utformad.
Deras observationer visade att det var stor variation i undervisningens genomförande på samtliga skolor och de såg också utbredda brister i själva lärprocessen.
- På 90 procent av lektionerna hade eleverna inte förstått vad de skulle lära sig.
- På 60 procent av lektionerna fanns inga lärandemål alls. Eleverna fick inte veta vad som var målet med undervisningen.
- I nära hälften av lektionerna använde läraren ett konventionellt ledarskap med fokus på kontroll och sanktioner.
- Under bara 40 procent av lektionerna var lärarens ledarskap inriktat på att inspirera och motivera för lärande.
- Eleverna lämnades ofta ensamma och hjälpte sällan varandra när de kört fast.
Undervisningen blev bättre
Studierna visade också att undervisningen blev signifikant bättre om läraren fick återkoppling efter lektionerna, och sedan fick tid att reflektera över undervisningen.
Samtliga lärare som observerades en andra gång, efter att ha fått återkoppling, hade förbättrat sin undervisning betydligt.
