Bara några veckor efter att den nya högerregeringen tillträtt presenterar nu Uniper, som äger Barsebäcksverket och dotterbolaget Barsebäck kraft, planer på ett nytt kärnkraftverk på udden i skånska Kävlinge. Även om företaget haft tankar om att bygga nytt länge är det först nu de ser en möjlighet att göra verklighet av sina visioner.
– Det är positiva signaler som kommer från den nya regeringen, säger Åsa Carlson, vd för Barsebäck Kraft.
Energipark med kärnkraft som bas
I nuläget pågår rivning av reaktor ett och två i Barsebäck. Det väntas pågå fram till 2028 och därefter kan själva rivningen av byggnaderna påbörjas.
Uniper avslöjar nu för SVT Agenda att de redan innan rivningen är klar vill bygga något som de kallar för Clean Energy Park. I energiparken vill man utveckla och forska på ny fossilfri energi. Man vill kunna koppla samman kärnkraft, vindkraft, solkraft och vätgasproduktion. Kärnkraften ska stå för den planerbara baskraften.
Exakt hur stor kärnkraftsanläggning som Uniper vill bygga kan vd:n Åsa Carlson inte säga idag. Det kan handla om ett fullskaligt kärnkraftverk eller ett så kallat SMR, det vill säga en mindre fabrikstillverkad reaktor, ett koncept som utvecklas på flera platser runt om i världen.
Dyra och försenade byggen
Ett fullskaligt kärnkraftverk beräknas kosta runt 50 miljarder kronor, men kostnadskalkyler och tidsplaner hålls sällan. Det nyligen invigda kärnkraftverket Olkilouto i Finland har kostat nära fyra gånger mer än de beräknade 33 miljarderna, närmare 120 miljarder kronor (11 miljarder euro) och tagit över tio år längre tid än beräknat att bygga.
För Barsebäcks del är man inte i stadiet där man tittar på finansiering men ser positivt på att den nya regeringen vill avsätta 400 miljarder kronor för kreditgarantier för utbyggnad av kärnkraft.
I Tidöavtalet står dessutom att kärnkraften ska kompenseras för att den är planerbar, något som ska betalas av producenter som inte kan bistå med planerbar el, exempelvis vindkraft och solkraft.
– Det här är något som vi från branschen har lyft länge, att kärnkraften inte får ersättning för alla sina systemtjänster, säger Åsa Carlson.