På onsdagen lämnades slutbetänkandet över av 2021 års bidragsutredning till äldre- och socialförsäkringsminster Anna Tenje, där rekommenderade åtgärder presenteras av den ansvarige utredaren Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle.

Bland annat bör ett system med bidragsspärr införas för personer dömda för bidragsbrott, enligt utredningen.

– Vi tycker att det är en kraftfull och viktig åtgärd som innebär att den som döms under en bestämd tid ska få bidragsspärr, att stängas av från välfärdssystemet, säger Amir Rostami.

Utredningen föreslår också att sanktionsavgifter införs för felaktigt lämnade uppgifter som påverkar, eller kan påverka, utbetalningar. Dessa föreslås samordnas i ett register som administreras av den föreslagna Utbetalningsmyndigheten.

Reglerat ansvar

Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, CSN, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen bör även få ett reglerat ansvar att förebygga brott mot välfärdssystemet, enligt förslaget. Dessa ska i sin tur få större möjligheter att hämta in information om enskilda personer från andra myndigheter, banker, arbetsgivare och uppdragsgivare. Kommuner föreslås även få utökade möjligheter att begära in inkomstuppgifter från Skatteverket.

Också ett råd mot välfärdsbrott föreslås inrättas, med uppgift att granska regelförslag och ge praktiskt stöd i regelgivning. Ansvaret för att utreda bidragsbrott föreslås också flyttas till ekobrottsmyndigheten.

”En viktig inkomstkälla”

Under 2021 betalade staten ut 728 miljarder kronor i olika förmåner och stöd. Av dessa uppskattades 14,6 miljarder vara felaktiga, något som i omkring hälften av fallen bedömts som avsiktliga bidragsbrott. Av dessa polisanmäldes tio procent.

– Det har blivit en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten men också den våldsbejakande extremismen. Men vi vet också att en stor del av bidragsbrotten begås av vanliga medborgare som tidigare är ostraffade, säger Amir Rostami.

Bidragsspärr föreslås gälla från 1 januari 2026, övriga förslag från 1 januari 2025.