SVT kunde i går berätta om inkomstutvecklingen för den rikaste hundradelen av befolkningen – topprocenten. Under en lång följd av år minskade deras andel av inkomsterna men sen 1980-talet har den ökat och ligger nu på samma nivå som 1947. Finansminister Anders Borg (M) tycker att inkomstskillnader behövs.

– Det är viktigt att vi håller ihop samhället men det är också viktigt att vi belönar människor och ger dom incitament och drivkrafter att arbeta, utbilda sig och investera därför att det är det som bygger reallönetillväxt, säger han till SVT Nyheter.

”Välkommet att ökningen bromsats upp”

– 95 procent av ökningen ligger före 2006, det är välkommet att den ökningen har bromsats upp och att vi har klarat oss igenom den ekonomiska krisen utan ökade inkomstskillnader. Och att Sverige alltjämt har den minsta inkomstspridningen av jämförbara industriländer, fortsätter finansministern.

Anders Borg vill också lyfta fram att olika former av bidrag tillsammans med skatterna gör Sverige till ett av de länder där inkomstskilladerna är minst.

S: Vad skatterna används till är viktigast

Socialdemokraterna anser att de med höga löner ska betala mer i skatt och vill minska, eller ta bort jobbskatteavdraget, för de som tjänar över 60.000 i månaden. Men det är vad skatterna används till som är viktigast för att utjämna skillnader, anser Magdalena Andersson (S), ekonomisk-politisk talesperson.

– Progressivitet är en naturlig och viktig del av skattesystemet men det mest utjämnande är att vi har ett högt skattetryck och vad vi använder pengarna till. Att vi har bra dagis för alla barn, att vi har bra skolor så att man får med sig det man behöver i skolan, att vi har universitet som är öppna för många, att vi har äldreomsorg som håller hög kvalite, att vi har en generell sjukvård, där ligger den stora utjämnande faktorn i skattesystemet.