Andelen förtroendevalda som uppger att de har utsatts för trakasserier, hot och/eller våld har ökat från 20 till 25 procent mellan 2012 och 2016. Riksdagsledamöter är betydligt mer drabbade än kommun- och landstingspolitiker, uppger Brottsförebyggande rådet, Brå, i sin rapport Politikernas trygghetsundersökning 2017.

Vanligast är hot eller påhopp via sociala medier.

Värre för yngre

Här är några resultat från undersökningen:

• Yngre är mer utsatta än äldre, samtidigt som män med utländsk bakgrund drabbas oftare än män med svensk bakgrund.
• Kvinnor och män är ungefär lika drabbade. Men kvinnor utsätts oftare för hot och påhopp i sociala medier samtidigt som något fler män uppger att de utsatts för fysiskt våld och skadegörelse.
• Sett till partitillhörighet är sverigedemokrater värst utsatta, 43 procent av de förtroendevalda säger sig ha drabbats.
• Politiker som är aktiva på internet och sociala medier är också betydligt mer utsatta än icke-aktiva.
• Den vanligaste förövaren uppfattas som en man mellan 45 och 64 år, ofta en förargad medborgare eller rättshaverist. Allt fler uppfattar dock förövaren som extremist.

Leder till självcensur

Nästan var fjärde förtroendevald uppger att hot, trakasserier och våld har påverkat deras uppdrag. För nästan en tredjedel av de utsatta har det lett till självcensur.

– Man förhåller sig passiv, undviker att uttala sig i en specifik fråga eller tvekar inför ett beslut. Det är relativt vanligt att man överväger att lämna sitt uppdrag. En större andel kvinnor än män uppger att utsatthet eller oro för att utsättas får konsekvenser, säger Anna Frenzel, utredare på Brå.

Samtidigt är det fortfarande få som polisanmäler brott, knappt en femtedel. De främsta skälen är att politikerna inte tror att en anmälan kommer att leda till något eller för att de ser händelsen som en del av sitt uppdrag.