I augusti kom regeringens utredare med sina förslag till hur ny kärnkraft bör finansieras. Förslaget bygger på flera delar, bland annat:
- statliga lån med förmånliga villkor
- prisgaranti som garanterar en viss ersättning även vid lägre elpriser
- så kallad riskdelningsmekanism som ger ännu bättre ekonomiska villkor om det skulle gå dåligt.
Flera remissinstanser är starkt kritiska till dessa delar och vänder sig emot att skattebetalarna ska ta så stor del av risken.
”Risk för nedstängning av befintlig kärnkraft”
Institutet för näringslivsforskning, IFN, har flera kritiska punkter.
– Stödet är för omfattande och för generöst för att kunna anses vara samhällsekonomiskt effektivt, säger docent Pär Holmberg, som forskar om elmarknaden på IFN.
IFN påpekar att utredaren inte haft i uppdrag att bedöma om det är samhällsekonomiskt rimligt att bygga nya kärnkraftverk. I stället har uppdraget varit att skapa en modell för att möjliggöra byggandet av nya reaktorer, oavsett samhällsekonomisk rimlighet.
– Det kommer göra förutsättningen att bygga ny vindkraft eller kraftvärme, mycket sämre, därför riskerar vi få ett glapp i elförsörjningen ända fram tills ny kärnkraft finns på plats, om 10-15 år. Dessutom ökar risken att man i förtid stänger dagens kärnreaktorer, eller vattenkraftverk, eller avstår från investeringar i höjd effekt, eller livstidsförlängning, säger Pär Holmberg.
Ser positivt på mer el
Många remissinstanser påpekar bristen på teknikneutralitet och konsekvenserna för vindkraftsutbyggnaden på kort sikt, däribland kraftbolaget E.ON och Konkurrensverket. Flera aktörer hade föredragit ett bredare stöd eller en marknad för funktioner som nätstabilisering. Göteborgs Energi ifrågasätter modellens kostnadseffektivitet.
Basindustrins organisation SKGS är mer positiva. De lyfter främst att de tycker det är önskvärt att det byggs mer kärnkraft.
– Jag tycker det är bra och balanserat, och kan leda till att det byggs mer el i Sverige till priser som är konkurrenskraftiga för Sveriges industrier, säger Johan Bruce, elmarknadsansvarig på SKGS.
Men även SKGS menar att även vindkraften i så fall behöver ett eget stödsystem, för att helheten i den stora planerade utbyggnaden av elproduktionen ska bli av.
Javascript är avstängt
Så kan staten subventionera ny kärnkraft
Några av utredningens förslag till statlig finansiering av ny kärnkraft:
Programmet omfattar fyra till fem storskaliga reaktorer, som tillsammans kan producera 4 000–6 000 megawatt.
Att bygga dessa beräknas kosta 400 miljarder kronor i dagens prisläge, och av detta ska staten stå för 300 miljarder i lånekapital och ägarna gå in med 100 miljarder i ägarkapital.
Ytterligare en säkerhet för kärnkraftsägarna är ett prissäkringsavtal. I 40 år ska kärnkraftsbolagen garanteras minst 80 öre/kWh i betalning av staten.
En tredje komponent är en risk- och vinstdelningsmekanism. Den ska aktiveras vid behov, baserat på utfallet av en marknadsvärdering av projektbolaget två år efter den rutinmässiga driftstarten.
/TT
