Det är rapporter från den amerikanska ambassaden i Stockholm hem till Washington som det amerikanska utrikesdepartementet låtit offentliggöra. Så gör de kontinuerligt med äldre hemligt material.

I telegrammen från Stockholm kan man se hur nära förbindelse den då unge riksdagsmannen Carl Bildt hade med ambassaden. Amerikanerna beskriver honom i mycket uppskattande ordalag och säger att han är den svenske politiker som ligger närmast deras egen säkerhetspolitiska linje.

Ambassadtelegrammen från 1982-1983 skickas mitt under det kalla kriget där Sverige officiellt höll hårt på sin neutralitet mellan supermakterna USA och Sovjet. De handlar om den uppmärksammade ubåtsjakten i Hårsfjärden utanför marinens Musköbas hösten 1982.

Efter några veckors intensiv men resultatlös ubåtsjakt, med sjunkbomber och minor, tillsatte den svenska regeringen en kommission som skulle granska vad som hände. Vem var inkräktaren?

Som ordförande valde regeringen den tunge socialdemokraten Sven Andersson som varit Sveriges försvars- och utrikesminister i nästan 20 år.

Och som en av medlemmarna utsågs den moderate riksdagsmannen Carl Bildt.

Bildt ber USA om hjälp

Bara dagar efter att kommissionen bildats ber Bildt amerikanska ambassaden om hjälp. Han vill ha information om sovjetiska specialstyrkor och okonventionell krigföring. Ambassaden skriver hem till Washington att de ju känner till vilken god nytta Bildt tidigare gjort av information från amerikanska källor och att han kommer att vara den i särklass kunnigaste i ubåtskommissionen.

Ett annat telegram, från dagen före nyårsaftonen 1982, handlar om hur svenska tidningar skriver att en främmande ubåt kanske släpptes ut mitt under den intensiva jakten i Hårsfjärden. Överbefälhavaren dementerar det officiellt. Ambassaden rapporterar att de haft privata samtal med ubåtsskyddskommissionsmedlemmen Carl Bildt som säger att tidningarna har fel och att han skulle veta om något sådant hänt. Ambassaden skriver hem att de blivit uppmuntrade av vad Bildt säger men ändå kommer att fortsätta att undersöka saken.

I mars 1983, berättar kommissionsmedlemmen Carl Bildt för amerikanerna om en misstänkt ubåtskränkning som försvaret hemlighåller. Ambassaden ber att hans namn som källa ska skyddas.

Nu 35 år senare är det kanske svårt att förstå vilken stor fråga de misstänkta undervattensintrången var. Men ubåtsfrågan var en ständigt återkommande och ibland dominerande fråga i svensk politik under ett par decennier. Debatten var het, både om ubåtarna alls fanns och om varifrån de kom.

Bildt ger förhandsinformation

Ubåtsskyddskommissionen var färdig med sin rapport i april 1983. Den stora frågan var om de skulle kunna peka ut vem inkräktaren var.

Kommissionen höll sina slutsatser hemliga i det längsta. Den socialdemokratiske kommissionsordföranden väntade till två veckor innan rapporten skulle publiceras innan han informerade sin partivän, statsminister Olof Palme.

Strax därpå rapporterar amerikanska ambassaden att kommissionsmedlemmen Carl Bildt i stort sett bekräftat vem kommissionen kommer att peka ut, den fråga svenska tidningar och andra spekulerar om.

25 april 1983, dagen innan rapporten ska läggas fram för riksdagen och svenska folket, skriver ambassaden att Carl Bildt visat dem rapporten (se bild 1). I ett långt telegram kan Stockholmsambassaden redogöra för vad kommissionen säger i den ännu inte offentliga rapporten. Och Bildt berättar att den svenska regeringen kommer att utfärda en skarp protest mot Sovjet nästa dag. Det som Palmes regering arbetat så intensivt med veckan innan. Rapporten från Stockholmsambassaden skickas ut brett till amerikanska ambassader i Europa, till militärbefälhavare i Europa och till försvarsdepartementet Pentagon.

Känslig fråga

Att frågan var känslig framhåller även amerikanerna. I ett telegram från 15 februari 1983, ett par månader innan kommissionen ska avsluta sitt arbete ber Carl Bildt om ett USA-besök. Amerikanerna oroar sig för att det ska se ut som att de påverkat arbetet:

När Sven Andersson, Carl Bildt och de andra i kommissionen lagt fram slutrapporten 26 april åker Carl Bildt till USA. Detta leder till ett praktgräl med statsministern. Olof Palme anser att det skadar tilltron till Sveriges alliansfrihet och neutralitet att en kommissionsmedlem besöker den ena supermakten ”innan bläcket hunnit torka” på en rapport som pekar ut den andra supermakten.

Resan leder till att regeringen samfällt kritiserar Bildt. Den amerikanska Stockholmsambassaden skriver flera telegram om saken och oroar sig över grälet kring resan. 27 maj 1983 skriver de hem att bråket skadar USA:s intressen och hur viktigt det är att undvika varje intryck av amerikanskt samarbete med när det neutrala Sverige hanterar sitt sovjetiska ubåtsproblem.

Carl Bildt kommenterar sina amerikanska kontakter med att det var självklart att han som utrikestalesperson för moderaterna samtalade med olika ambassader.

När det gäller att han ska ha givit amerikanerna en “preview” av ubåtsskyddskommissionens rapport säger han att han bara berättade om rapporten för dem. De fick aldrig se texten, enligt Carl Bildt.