Tweeten från en lokalavdelning i den brittiska miljögruppen Extinction Rebellion skapade omedelbart rubriker. Där hyllas viruset som en räddare.
”Jorden håller på att läka. Luften och vattnet klarnar. Corona är botemedlet! Människan är sjukdomen” stod det på affischer som sedan spreds på Twitter. Ledningen för Extinction Rebellion tog avstånd från formuleringarna. Men liknande tongångar hörs inom delar av miljörörelsen.
I en stor artikel i Boston Globe skriver miljöförfattaren Alan Weisman om ”the pandemic as Mother Earths revenge” en krönika på temat att corona är naturens hämnd. Också Inger Andersen, chef för FN:s miljöorgan UNEP har sagt att ”naturen skickar oss ett budskap med coronapandemin – eftersom vi utsätter planeten för så stora påfrestningar med förödande konsekvenser”.
Naturen skickar inga budskap – allt sker slumpvis
Men det är ett uttryck för mytologiskt tänkande, att ”naturen” skulle agera för att straffa oss människor eller lära oss en läxa. Naturen är ingen synkroniserad kraft. Den skickar inga budskap. Allt i naturen sker slumpvis, följer ingen plan.
Det som hänt är att ett virus hoppat från djur till människa. På grund av vår urbaniserade och globaliserade värld så spreds det olycksaliga covid-19 till stora delar av världen. Det har visat sig vara lömskt och ombytligt. Men är corona ett planetärt nödrop som kommer chocka de ekonomiska systemen att ställa om till grön hållbarhet? Nej, säger de statsvetare som följer debatten, det är snarare tvärtom.
Klimatkrisen kräver tre globala förutsättningar för att den ska kunna lösas:
- Stabila, moderna regeringar som kan jobba systematiskt med att stimulera till nya, fossilfria energilösningar.
- Ett näringsliv som behöver förutsägbara och tydliga spelregler för att våga satsa.
- Ett starkt och förtroendefullt internationellt klimatsamarbete.
Allt detta har coronakrisen underminerat, sa nyligen statsvetaren och professorn Victor Galaz, vid Stockholm Resilience center till SR:s program ”Klotet”. Det internationella samarbetet är på fryspunkten. De länder som lett klimatarbetet, som Tyskland och Sverige, måste ägna all kraft åt att rädda liv och jobb och näringslivet tvingas hantera kaos.
Koldimman tätnar över Kina
Koldimman över Kina har åter börjat tätna sen industrierna satte fart. Och flera EU-länder tvekar nu att satsa pengar på ny på fossilfri energiteknik eftersom coronapandemin slukar så mycket pengar.
Analyserna vad corona kommer betyda för en mer hållbar värld är djupt motstridiga. Ändå gläds många över bilderna på plötsligt blå himmel, kristallklara hav och djuren som vågar sig in i de folktomma städerna. En slags edens lustgård i pandemins spår.
Och i veckan fick miljörörelsen stöd av en ny forskarrapport som slog fast att bara en art är ansvarig för covid-19, och det är människan. Forskare bakom IPBES-rapporten om biologisk utarmning på planeten, skrev att avskogning, okontrollerad expansion av jordbruk, gruvdrift och växande städer tränger ihop djur och människor och skapar perfekta förutsättningar för en pandemi.
Bygg motståndskraft
Det enda alla tycks enas kring är att vi behöver bygga mer motståndskraftiga samhällen. Som kan stå emot pandemier, klimatkriser och annat som hotar människors liv och hälsa. Dit hör att stoppa upphettning av planeten och skövlingen av de sista skogarna. De tusentals miljarder kronor som satsas på att stödja företag skulle kunna förses med en kravspecifikation att de ska gå till hållbara stödinsatser.
”Build Back Better” , som FNs generalsekreterare António Guterres nyligen manade till.