På torsdag presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) vårändringsbudgeten för 2021. Normala år brukar vårändringsbudgetar inte innehålla nya, stora satsningar, utan mer justera för oförutsedda händelser.
Men i år är inget vanligt år. Och inte förra året heller.
Under 2020 och 2021 har regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna presenterat en rad krispaket och extra ändringsbudgetar. Totalt landar det på 412 miljarder kronor, inklusive årets sjätte extra ändringsbudget, som precis lämnats över till riksdagen.
Siffran kommer att justeras när vårändringsbudgeten presenteras på torsdag, både för att nya satsningar tillkommer och för att regeringen kan behöva göra nya bedömningar av hur mycket av krisstöden som kommer att utnyttjas.
Nya miljarder
Regeringen, C och L har redan avslöjat en del av innehållet i nästa veckas budget. Till exempel blir det miljardtillskott till regionerna för vård, testning och vaccinationer. Landsbygd, rättsväsende och kollektivtrafik har också lovats mer pengar.
Pandemin har satt tydliga spår i de offentliga finanserna. Underskotten är betydligt större än vad vi är vana vid, ingen talar längre om att reformer ska betalas krona för krona, att det ska sparas i lador eller om budgetutrymmet.
Och det är inget konstigt, enligt Ylva Hedén Westerdahl, på statliga Konjunkturinstitutet (KI). Det är just i kriser som de goda statsfinanserna ska användas.
– Men det gäller att inte ha spenderbyxorna på hela tiden, säger hon.
– Det är viktigt att vi går tillbaka till budgetdisciplin när det här är över, så att det inte bara fortsätter.
Automatisk förbättring
KI gör bedömningen att de offentliga finanserna är på plus igen 2023. Överskottet beräknas då bli en tredjedels procent av BNP, vilket är i linje med överskottsmålet. I år spår KI ett underskott på 2,1 procent av BNP och nästa år -0,6 procent.
Trots stora coronapaket är den svenska statsskulden fortfarande relativt låg – runt 40 procent – och har god marginal till EU:s maxtak på 60 procent av BNP.
Men regeringen behöver hålla ögonen på statsskulden.
– Det är viktigt för en liten, öppen ekonomi. Vår skuld kan inte komma upp på 60-70 procent. Vi är inte Tyskland, Frankrike eller USA. Ett litet land har inte samma frihetsgrad, säger Ylva Hedén Westerdahl.
Stöd till företag och verksamheter
Sedan pandemin startade har regeringen och samarbetspartierna C och L presenterat en rad krisåtgärder.
Så här mycket har genomförts och aviserats hittills – fram till och med den sjätte extra ändringsbudgeten det här året.
Korttidspermittering: 52 miljarder kronor
Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter: 33 miljarder
Omställnings- och omsättningsstöd: 62 miljarder
Sjuklöneansvar: 30 miljarder
Idrott, kultur, mediestöd: 12 miljarder
Hyresstöd: 5 miljarder
Stöd till handelsbolag: 2 miljarder
Utlåning till paketreseföretag: 1 miljarder
Övrigt stöd till jobb och företag: 15 miljarder
Dessutom har staten gått in med olika garantier för totalt 300 miljarder kronor för att stötta företag, till exempel via företagsakuten och riktat till flygbolag.
Företag kan även ansöka om anstånd med att betala in skatt, vilket gör att staten tillfälligt får lägre intäkter.
Källa: Finansdepartementet
Ekonomiskt stöd till enskilda personer
Karensavdrag, smittbärarpeng med mera: 12 miljarder
Förstärkt a-kassa: 12 miljarder
Fler utbildningsplatser: 10 miljarder
Aktiv arbetsmarknadspolitik: 5 miljarder
Äldreomsorgslyftet: 4 miljarder
Pensionstillägg, coronabonus med mera: 12 miljarder
Källa: Finansdepartementet
Stöd till kommuner och regioner
Generella statsbidrag: 44 miljarder
Extraordinära kostnader: 21 miljarder
Testning, smittspårning med mera: 19 miljarder
Vaccinering: 7 miljarder
Kollektivtrafik, traumastöd, övrigt: 19 miljarder
Myndigheter, klimat, övrigt: 35 miljarder
Storleken på krisstöden kan komma att justeras, både uppåt och nedåt, när nya bedömningar görs av hur mycket de kommer att utnyttjas.
Källa: Finansdepartementet