I dag använder allt fler hushåll och företag produkter som är kopplade till internet. De kan göra vardagslivet enklare hemma och företagens verksamhet mer effektiv.
Men internetsakerna i hemmen, ”Internet of Things” (IoT), kan vara säkerhetsrisker. De kan utnyttjas av cyberkriminella som letar efter sårbarheter.
Kylskåp och belysningen
Kylskåpet kan hackas på samma sätt som en dator eller en mobil och kan därmed utnyttjas för spionage.
IoT-produkten kan vara termostaten som kontrollerar värmen, låset till dörren, fjärrstyrningen till garageporten, webbkameran som används till inbrottslarmet eller bebismonitorn, kaffebryggaren, tv:n eller belysningen.
Listan för 2019 kan göras nästan hur lång som helst.
Därför är det dags att IoT-produkter säkerhetsmärks, anser Åsa Schwarz som är it-säkerhetskonsult och författare.
På samma sätt som det finns en elsäkerhetsmärkning bör det finnas en it-säkerhetsmärkning, menar hon.
– Vi har inga krav på produkter när det gäller it-säkerhet. Vi behöver en ny lagstiftning och bättre konsumentupplysning. Vi måste ha säkra produkter. Det är ett stort säkerhetsproblem i dag.
Cyberattackerna blir fler
Försvarets radioanstalt (FRA) sade nyligen till SVT Nyheter att cyberangreppen ökat mot Sverige.
Och strax före jul åtalade USA två kineser för globala cyberattacker som var riktade mot minst tolv länder – däribland Sverige.
De uppgavs ha stulit hemlig information som kinesisk underrättelsetjänst tagit hand om.
FBI varnade
Redan 2013 varnade amerikanska FBI för att IoT-sakerna i hemmen kan utgöra ett säkerhetsproblem. Men sedan dess har mycket litet hänt, anser Åsa Schwarz.
Det är tillverkarna av IoT-produkterna som bör hållas ansvariga för säkerheten i sina produkter, menar hon.
– Det är inte bara deras kunder som blir drabbade av den dåliga säkerheten, utan hela samhället kan utsättas för till exempel ddos-attacker när processorkraften i de hackade produkterna används.
– Vi har till exempel el-säkerhetsmärkning, varför har vi då inte it-säkerhetsmärkning? undrar Åsa Schwarz.
Belastningsattacker
Schwarz säger att IoT-produkterna i hemmen även kan utnyttjas vid belastningsattacker mot hela samhället.
Det har tidigare rapporteras om cyberangrepp som orsakar tågförseningar, intrång i casino genom en akvariepump och belastningsattacker mot massmedia.
En ddos-attack innebär att någon tar kontroll över en stor mängd IoT-produkter eller andra datorer – ungefär som kidnappning.
Det är en typ av överbelastningsattack där angriparen tar över ett stort antal datorer som då skickar information till ett system som har svårt att hinna med den vanliga trafiken.
Botnet
Det går även att köpa hela nätverk med kidnappade datorer på den svarta marknaden, så kallade botnet, för den som inte vill göra arbetet själv.
– Tänk dig rusningstrafiken i en stad – om det plötsligt dyker upp tio gånger så många bilar i infartslederna blir det väldigt svårt för de som verkligen ska till sina arbeten att komma dit, säger Schwarz.
Tio miljarder ”smarta” produkter
I år beräknas det finnas över tio miljarder IoT-produkter i världen. För fyra år sedan (2015) var det mindre än hälften så många.
År 2025 uppskattas antalet till 25 miljarder, enligt GSMA:s Mobile Economy 2018.
– Plötsligt har man en massa prylar i hemmet som används till kriminella saker, säger Åsa Schwarz.