I klippet här ovanför kan du se en minidokumentär om veckan som skakade Sverige.
Det finns dagar då Sverige enas som land, sträcker ut sina armar och öppnar sina hjärtan. Dagar som stannar kvar i vårt kollektiva minne, som vid Palmemordet i februari 1986, Estoniakatastrofen i september 1994, mordet på Anna Lind i september 2003 och tsunamikatastrofen på annandag jul 2004.
Nu läggs ytterligare ett datum till den listan: Fredagen den 7 april 2017.
DÅDET: Det som fram tills 14.53 var en helt vanlig fredag förvandlades på ett ögonblick till kaos, chock, ilska och sorg. En kapad lastbil dundrar fram på gågatan och sekunder senare kraschar den in i en husfasad.
TV: Här flyr människor i panik
TV: Unika bilder minuterna efter dådet
Räddningspersonal och polis beger sig snabbt till platsen samtidigt som frivilliga försöker hjälpa till så gott det går. En bild som etsas sig fast är den på läkaren Joakim Nordahl som lämnade sitt jobb på en privat klinik i city för att bistå i kaoset.
Det dröjde inte länge innan sociala medier fylldes med bilder på flyende människor och de första timmarna kan enklast beskrivas som kaos. Hur många som är döda och skadade vet ingen där och då.
När läget lugnat sig och stämningen byttes från chock till förtvivlan nåddes vi av nyheten att fyra människor var döda, bland dem en 11-årig flicka.
GÄRNINGSMANNEN: Samtidigt som polisen spärrade av brottsplatsen inleddes en intensiv jakt på den person som kört lastbilen. Redan samma kväll greps 39-årige Rahkmat Akilov i Märsta. Han anhölls på sannolika skäl misstänkt för terrorbrott och erkände också att han kört lastbilen.
Detta vet vi om gärningsmannen
Akilov uppehöll sig i Sverige med olika identiteter
Än så länge vet vi inte mycket mer om honom än att han visat sympatier för våldsbejakande islamism och att han skulle utvisas ur landet. Det kommer att dröja innan Akilov ställs inför rätta och kanske kommer vi då att få fler svar på alla de frågor som ännu hänger i luften.
KÄRLEKEN: Tiden efter terrordådet kommer nog att etsa sig fast i minnet hos många svenskar. Staden enades under hashtaggen #openstockholm och vi fick berättelser om människor som öppnade sina hem eller erbjöd sig att skjutsa dem som inte kom hem när kollektivtrafiken stängdes och polisen uppmanade allmänheten att hålla sig inomhus.
Svenskarna mötte terrorn med kärlek
De vanligtvis gråa och enligt många ack så tråkiga kvarteren runt Sergels torg hade på timmar och dagar förvandlats till ett färgsprakande hav av blommor, ljus, handskrivna lappar och gosedjur.
På söndagen var Sergels torg ett folkhav när stockholmarna samlades för att manifestera mot terror. Den varma och öppna manifestationen efterföljdes av måndagens tysta minut för att hedra offren. På en minnesceremoni på stadshuset i Stockholm deltog kungafamiljen och regeringen.
HYLLNINGEN: Polis och räddningstjänst hyllades och debatten om polisens effektivitet och organisation tog en paus samtidigt som de blåklädda männen och kvinnorna hyllades som hjältar. Bilder på människor som kramade poliser och räckte över blommor mötte läsarna och tittarna i våra medier.
Blev vittne till attacken – samlar drabbade via Facebook
Polisen skänker nallar till utsatta barn
EFTERSPELET: En vecka efter dådet har vardagen återkommit till ett Stockholm som visat att staden inte låter sig knäckas av terror.
Kvar finns träskivor på Åhléns fasad och hav av blommor och hälsningar. Hjulspåren i korsningen av Mäster Samuelsgatan och Drottninggatan kommer att blekna, blommorna slockna och ljusen brinna ut.
Majoritet för att kriminalisera samröre med terrorgrupper
Politiker från höger till vänster slöt upp och hedrade offren och fördömde dådet, men det kom inte att dröja länge innan dådet fick efterverkningar för politiken.
Snabbt höjdes röster om hårdare tag mot människor som befinner sig i Sverige illegalt och kriminaliserande av samröre med terrororganisationer hamnade högt upp på den politiska dagordningen, samtidigt visade en undersökning att stödet för polisen ökade efter terrordådet.
Men för alla som bevittnade den besinningslösa färden längs Drottninggatan kanske aldrig livet blir detsamma igen och för de som förlorade en anhörig kommer livet alltid att handla om före och efter den 7 april 2017.