Utrikesminister Ann Linde (S) och hennes finländske kollega Pekka Haavisto finns på plats i Bryssel, där de vid lunchtid på tisdagen väntas hålla presskonferens med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.
Då ska dessförinnan de 30 Natoländernas ambassadörer ha undertecknat de svenska och finländska anslutningsprotokollen, vilket nu ger de två länderna status som ”blivande medlemmar” – invitees, på Natoengelska.
Därmed banas väg för den ratificieringsprocess då samtliga Natoländer ska godkänna anslutningen även på hemmaplan, i de olika parlamenten. Först när det är gjort, och anslutningsprotokollet arkiverats på rätt ställe i Washington, blir Sverige och Finland fullständiga medlemmar i militäralliansen.
Flera länder, inte minst i Norden och Baltikum, väntas närmast tävla om att bli först att ratificera de nya medlemskapen.
Turkiet vill se konkreta följder
Samtidigt återstår frågan om hur Turkiet kommer att göra – trots den uppgörelse som nåddes vid Natotoppmötet i Madrid i förra veckan, då Turkiet lyfte sitt veto mot att inleda medlemskapsprocessen. Turkiet har dock tydligt uttalat att man vill se konkreta följder av de ordalydelser om kamp mot terrorism, vapenexport och utlämningar som länderna enades om i Madrid.
De måste följa det här dokumentet. Gör de inte det kommer vi inte att ta in dem i Nato, säger Turkiets utrikesminister Mevlut Cavusoglu i en intervju med turkiska tv-kanalen NTV, enligt engelskspråkiga regeringsorganet Daily Sabah.
Även Turkiets parlament måste godkänna Sveriges och Finlands medlemskap.