De senaste åren har ett viktigt trendbrott skett i biltrafiken. Vi åker inte mer och mer bil längre.Ökningen har mattats av länge, och sedan 2008 har trafikvolymen i princip stått still. Forskare talar om trendbrott, att unga skaffar körkort senare, att IT-utvecklingen gör att man vill surfa och jobba medan man reser, att kollektivtrafiken byggts ut. För samma tendenser finns i Frankrike, England, Japan och inte minst USA.
Prognoser har blivit sämre
På 70- och 80-talen sade prognoserna att biltrafiken skulle öka, och så blev det. 90-talets prognoser, de som skulle förutspå dagens trafik, slog däremot rejält fel. 1996 spåddes att biltrafiken skulle öka 39 procent till 2010, det blev bara 11 procent. För tågtrafiken har prognoserna slagit ännu mer fel, fast åt andra hållet. Prognoserna trodde på en ökning med 26 procent, det blev 59 procent.
– Prognoserna har haft fel, och nu ser det ut som man satsar alla miljarder utifrån prognoser som riskerar slå lika fel, säger Christer Ljungberg, VD på trafikkonsulterna Trivector.
– Infrastrukturen är eftersatt överlag, säger Torbjörn Sunesson, vice generladirektör på Trafikverket.
– Vi behöver både mer vägar och järnvägar, det vi gör nu byggs inte för gissningar om framtidens behov, utan för att lösa problem som finns i dag, säger han.
Tror på trafikökning
Peo Nordlöf är prognoschef Trafikverket, och han menar att det hela handlar om ekonomi. Att bilåkandet inte ökat på senaste åren beror på att vi haft kris, och hög arbetslöshet, menar han och därför ser han inga bestående beteendeförändringar.
– Vår grundgissning är att när det blir mer fart i ekonomin igen så kommer biltrafiken öka igen, säger han.
Och med den grundgissningen satsar Trafikverket nästan dubbelt så mycket på underhåll av vägar som av järnväg. 156 miljarder på vägar, 83 miljarder på tåg. Trots att verket självt skriver att järnvägsnätet är i sämre skick än vägnätet. Något som uppmärksammats och debatterats flitigt senaste veckorna.
Totalt går historiskt mycket i framtidsplanen till järnväg. Lite av klimatskäl, och ännu mer för att även näringslivet pekat ut järnvägen som viktig för de godstransporter som företagen behöver, och för att underhåll och utbyggnad varit eftersatt. Men man satsar också på många nya vägar, förbifarter och broar, som dimensioneras efter en kraftig ökning av biltrafiken.
Två promille till cykelbanor
Cyklandet har nästan fördubblats sedan år 2000 , men det satsas bara 1,3 miljarder av 522 till cykelåtgärder. Drygt 2 promille.
För varje större projekt görs en samhällsekonomisk kalkyl. Man väger alla kostnader för en väg eller järnväg mot alla nyttor. Riksdagen har bestämt att samhällsekonomisk effektivitet ska styra prioriteringar mellan till exempel väg och järnväg.
Och Trafikverket tycker att man lever upp till riksdagens formulering:
– Nästan alla projekt har positiv samhällsekonomisk kalkyl, säger Peo Nordlöf, prognoschef på Trafikverket.
Lönsamma vägar blir olönsamma
Vägarna som planeras är generellt med ”lönsamma” än järnvägar. Men då ligger också prognoser om kraftigt ökad biltrafik i kalkylerna.
E22:an ska till exempel dras om runt lilla Linderöd i Skåne, och bli fyrfilig motorväg. Ett miljardprojekt som beräknats vara lönsamt, mycket för att bilisterna kan tjäna någon minut på den nya vägen.
Men den slutsatsen bygger på att trafiken skall öka med 35 procent. Gör den inte det, utan stannar på dagens nivå, ja då visar Trafikverkets egna handlingar att vägen inte är lönsam längre. Säkert finns det de som vill ha vägen ändå. Men sannolikt finns andra mer angelägna projekt, vägar, eller järnvägar.
”Anmärkningsvärt”
Samma sak gäller andra stora projekt som Skurubron i Nacka. Man vill satsa en dryg miljard på en ny bro. Där har man dels räknat fel på dagens trafik med 15 procent. Sedan spår man en ökning av trafiken på nästan 60 procent. Med den kalkylen får man ”tillbaka” drygt tre hundrakronor per satsad hundralapp. Det är en ovanligt ”lönsam” väg med Trafikverkets sätt att räkna. Men stannar trafiken på dagens nivå, är bron inte längre lönsam utan ger bara 70 kronor per satsad hundralapp.
– Som skattebetalare tycker jag att det är anmärkningsvärt att man utgår från dessa prognoser, säger Christer Ljunggren. Det finns väldigt lite som talar för att trafiken kommer öka så mycket.
Är det då klokt att satsa miljarder på projekt som bara blir lönsamma om trafiken ökar?
– Ja, men vi tror inte att trafiken kommer att ha nolltillväxt, säger Peo Nordlöf. Grundgissningen är att trafiken ökar med 1,2 procent om året sett över lång tid.
I samband med att infrastrukturplanen för 2014-2025 lämnades till regeringen i april justerade Trafikverket sin huvudprognos. Man skrev ner ökningen i biltrafik något. Men man ändrade inte i några prioriteringar mellan projekt, på grund av den ändringen.
Trafiken klarar inte klimatmålen
Trafikverket säger att investeringarna på 522 miljarder inte hjälper någonting i att styra över resor till mer klimatvänliga alternativ Och myndigheten skriver tydligt att om trafiken ökar, så som man tror den kommer att göra, ja då kommer trafiken inte på långa vägar, att klara klimatmålen.
– Ja vi säger att det finns ett glapp mellan förväntad trafikvolym och klimatmålen, men vi tror att det måste lösas med andra åtgärder än de som Trafikverket har till buds, säger Torbjörn Sunesson.
– Att försöka styra människors val av resor genom att satsa mer på det mest klimatvänliga, det har inte varit Trafikverkets uppdrag, enligt Torbjörn Sunesson.