Brottsförebyggande rådets nya rapport visar på flera trender när det gäller brott som begås i Sverige – bland annat när det gäller sexualbrott.

Samtidigt som polisens statistik visar att ökningen av anmälda sexualbrott har mattats av, har det sedan 2013 skett en tydlig ökning av andelen personer som uppger att de har blivit utsatta för den här typen av brott. 2005 låg siffran på strax under 1 procent och 2015 var den uppe i 1,7 procent.

För tidigt att dra slutsatser

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menar att det är för tidigt att dra några slutsatser av en så pass kort trend.

– Det är en kraftig ökning, men det är först när man studerar längre tidsperioder som man kan förstå det här. Anmälningsstatistiken tyder inte på någon ökning av de grova brotten, eftersom grova våldtäkter och överfallsvåldtäkter nästan alltid anmäls till polisen. Möjligen handlar det om en ökning av sexuella trakasserier efter den myckna uppmärksamheten kring tafsandet på festivaler.

Uppmärksamheten kan ha lett lett till att fler anmäler brott, därför varnar Jerzy Sarnecki för att dra för stora växlar av siffrorna.

– Ivern just nu att dra slutsatser rörande enskilda år är politiskt, och inte så mycket vetenskapligt, motiverade, säger han.

Läs mer: Brå: Otryggheten i Sverige ökar

Långsiktig trend

Däremot är ökningen av dödligt våld mot män med skjutvapen, som också uppmärksammas i rapporten, en långsiktig trend som det finns tydliga belägg för. Skjutningar med dödlig utgång i kriminella miljöer har ökat kraftigt under 2000-talet. 2010 inträffade nio skjutningar och förra året var siffran uppe i 28. Både gärningsmän och offer är nästan uteslutande män, enligt statistik från polisens nationella operativa avdelning Noa.

Ökningen är till stor del kopplad till uppgörelser mellan kriminella gäng, menar Jerzy Sarnecki.

– Den här typen av brott, om vill uttrycka det så brutalt, ”gangsterbrottslighet”, har varit accelererande. Vi har fått mycket våldsamma subkulturer i några få av våra mest socialt utsatta förorter. Vi kriminologer brukar kalla det för ”circle of violence” (våldscirkel reds. anm.) När sådana här brott sker vet vi att det kommer att leda till hämnd som leder till ny hämnd, säger Jerzy Sarnecki.

Läs mer: Ny Brå-rapport: Dödligt våld med skjutvapen mot män har ökat

Arbetslöshet och misstro

Skjutningarna sker huvudsakligen i socioekonomiskt utsatta områden med arbetslöshet, dåliga skolresultat, misstro mot myndigheterna och en känsla av hopplöshet. Där uppstår kriminella subkulturer, menar Jerzy Sarnecki.

– Det finns en fullständigt överdriven maskulinitet som går ut på att lösa konflikter med våld. De inblandade skulle inte drömma om att be myndigheterna om hjälp. I stället handlar det om ”öga för öga, tand mot tand”. Här har vi ett allvarligt problem, som vi inte riktigt är vana att hantera.

Läs mer: Dramatisk ökning av dödsskjutningar

Fler vapen i omlopp

Enligt Mikael Rying, kriminolog på Noa, saknas det ordentliga studier om varför skjutningar med dödlig utgång i kriminella miljöer har ökat. Men han listar möjliga orsaker. Tillgången på vapen har ökat, risken för att åka dit är liten eftersom brotten är svåruppklarade, dessutom har flera gängledare åkt fast eller skjutits ihjäl och olika grupperingar slåss om makten.

För gemene man kan orsakerna som utmynnar i dödligt våld te sig ganska banala.

– Rent subjektivt kan det upplevas som kränkande om en person i en sådan här gruppering blir ihop med en annans tjej, eller så kan det bero på att en person har bytt gruppering. Eller kriminella motiv som framför allt hämndmord för att någon har skjutits ihjäl.

Läs mer: Tolv mord i Malmö på ett år

Stora insatser nödvändiga

Mikael Rying menar att det behövs stora insatser i de drabbade områdena, polisen måste få hjälp av civilsamhället för att komma till rätta med problemen.

– Det är politikerna som bestämmer vad man gör med de här områdena. Det behövs omfattande sociala insatser för göra de här områdena lugnare och tryggare.