Sedan den nuvarande terrorlagstiftningen trädde i kraft 2003 har det bara blivit en fällande dom. 2005 dömdes två personer för bland annat förberedelse till terroristbrott. De hade samlat in pengar till terrornätverket Ansar al-islam i norra Irak.
Uppdrag Granskning har i veckan skrivit om projektet Snowball. Säpo har till Skatteverket lämnat över namn på personer som de tror har koppling till terrorfinansiering. Än så länge har staten fått in 9 miljoner i skatteintäkter genom projektet.
Skatteverket kan ta till åtgärder på grund av de summor pengar som förflyttas. Stundtals är det miljonbelopp som placeras på ett konto för att sedan skickas vidare. Ett konkret bevis på att pengar har kommit in och som behöver skattas. Men det räcker inte för att få de berörda personerna dömda för terrorfinansiering.
– Det har att göra med avsikten med pengautbytet. Man måste kunna bevisa att pengarna har samlats in för att bedriva terrorism och det är inte särskilt lätt att bevisa, säger Jonas Clausen Mork, expert på internationell penningtvätt på FOI.
Svårt att följa pengakedjan
Det är svårt att bevisa att pengarna används till terrorfinansiering eftersom det sällan är möjligt att följa pengarna hela vägen. När de slussas vidare till andra länder tar spåret slut. De överförda medlen kan också omsättas till andra betalningsmedel än pengar, exempelvis varor.
– Möjligheten att följa pengar varierar på informationsutbytet mellan olika länder. Det kan också helt ske utanför systemet. Människor är kreativa och byter taktik, säger Clausen Mork.
Bör det ske en förändring i lagstiftningen för att kunna fälla och väcka åtal?
– Det är en jättesvår fråga. Jag har hört jurister som bedömer att det är bra att det redan är rimliga beviskrav. Jag kan inte säga om det är ett lagstiftningsproblem. Det kan ha att göra med hur man utreder eller närmar sig den här typen av brott.
Samarbete mellan myndigheter
Jonas Clausen Mork skrev 2014 en riksbedömning för Finansinspektionens räkning. En åtgärd som då lyftes fram för att göra det lättare att samla in bevis var ett utökat samarbete mellan myndigheter. Ungefär som projektet Snowball.
– Skatteverket är väldigt duktiga på att titta på företags ekonomi för att göra sig en bild av vad det handlar om. Men de som undersöker ekonomisk brottslighet behöver också hålla ögonen öppna för terrorfinansiering. Det är lite som att leta nålar i en höstack eftersom det rör sig om så lite pengar i jämförelse med ekonomisk brottslighet.
Ett annat förslag som Jonas Clausen Mork lyfter fram är samarbetet med andra länder, speciellt långsiktiga samarbeten med länder dit pengarna ofta skickas. Internationella samarbeten kan däremot försvåras i länder som håller hårt på sin banksekretess, och ännu svårare kan det vara i länder som skakas av krig.
– Det är inte säkert att det löser problemen och de här länderna kan variera över tid. Dessa avtal och samarbeten är inte hellet något man förhandlar fram på en dag, säger Jonas Clausen Mork.