Det rör sig om flera personer som fastnat i Skatteverkets pågående granskning av extremister, och efter att SVT Nyheter kartlagt dessa framträder en 48-årig man som extra intressant.
48-åringen är dömd för religiöst motiverat våld. Han har länge funnits i den innersta kretsen av ett jihadistiskt nätverk i Sverige.
Uppges ha varit Omars bankir
48-årigen har exempelvis suttit i samma bolag som Abu Omar, den utpekade terrorfinansiär som Uppdrag granskning avslöjade igår. Enligt SVT:s källor ska mannen i perioder fungerat som Abu Omars bankir.
På pappret tjänar 48-åringen cirka 15.000 kronor i månaden. Men i verkligheten hanterar han betydligt större summor.
När Skatteverket i den pågående granskningen av extremister granskade hans ekonomi visade det sig att över en och en halv miljon kronor passerat hans konto.
Pengar som aldrig redovisats och som han inte, enligt Skatteverket, kunnat förklara var de kommer ifrån.
”Jag stänger dörren nu”
SVT Nyheter sökte upp 48-åringen i hans lägenhet i norra Stockholm:
Du har ju haft ganska mycket pengar som kommit in på dina konton. Över en miljon ett år. Vad är det för pengar?
– Jag håller på att prata med Skatteverket nu. Jag har skaffat en advokat.
Du har ju fastnat i det här projektet där Skatteverket granskar personer med kopplingar till terrorism…
– Jag stänger dörren nu.
Du vill inte prata mer…
”Snowball” har dragit in nio skattemiljoner
Granskningen som Skatteverket genomför heter Snowball och går ut på att Skatteverket ska leta extremisternas svarta pengar.
Sedan förra året lämnar Säpo över namn på personer som tros ha koppling till terrorfinansiering till Skatteverket, och hittills har staten fått in drygt nio miljoner kronor i skatteintäkter genom projektet.
– Vi tittar på vad de deklarerat. Vad för pengar de har att röra sig med. Vad det kommer in för pengar på deras konto. Vad de har för hus och bilar och så vidare, säger Pia Bergman, Skatteverkets samordnare för grova brott.
Fakta: Svensk terrorlagstiftning
Tre lagar reglerar lagstiftningen mot terror:
- Lag om straff för terroristbrott (2003:148)
- Lag om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet (2010:299)
- Lag om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall (2002:44)
Så har den svenska terrorlagstiftningen vuxit fram
- 2010 Från och med 1 december är även offentlig uppmaning, rekrytering respektive utbildning till terrorism straffbart
- 2003 En ny terrorlagstiftning träder den 1 juli i kraft i Sverige, efter rambeslut från EU
- 2001 Attackerna mot USA den 11 september. Resulterar i FN-resolutioner där medlemsländerna uppmanas samarbeta för att bekämpa terrorismen
- 1989 Terroristbestämmelserna lyfts ut från ut-länningslagen och läggs ihop med den så kallade spaningslagen
- 1976 Terroristlagen permanentas och införlivas i utlänningslagen
- 1975 Gisslandrama på den västtyska ambassaden. Riksdagen förlänger terroristlagen
- 1973 Sverige första tillfälliga terroristlag antas av riksdagen
- 1972 Terrorattentat vid OS i München