Det är första gången som återvändare från kriget i Syrien åtalas för terrorbrott i Sverige och ett av få åtal om terrorbrott som väckts sedan den nya terrorlagstiftningen infördes 2003.

286 personer har rest från Sverige för att ansluta sig till terrorgrupper i Syrien och Irak, enligt Säpo. Runt 40 av dessa har dött i strider och omkring 115 av dem har återvänt till Sverige.

De så kallade terrorresenärerna från Sverige utgör de facto ett attentatshot i andra länder men enligt Säpo är återvändarna den grupp som intresserar Säkerhetspolisen mest eftersom det i den kan finnas personer som utgör ett hot mot Sverige.

Hur många av de 115 som utgör ett hot mot Sverige och vilka man övervakar vill inte Säpo uppge. Inte heller hur många eller vilka av de som rest som är föremål för förundersökning om terrorbrott.

Få förundersökningar

I våras erfor emellertid SVT Nyheter att det då pågick färre än fem förundersökningar avseende misstänkta brott begångna av personer med kopplingar till terrororganisationer som exempelvis IS.

De som återvänder från Syrien och Irak med erfarenhet av träning och våldsanvändning i bagaget utgör dessutom inte bara själva ett hot utan fungerar också som förebilder och inspiratörer för andra som vill resa och strida för terrorgrupper och eller begå brott i Sverige.

Återvändarna har ofta skaffat sig internationella kontakter och ökade kunskaper vilket medför att de får en särskild status bland dem som sympatiserar med en våldsbejakande islamistisk extremism. De får enligt Säpo en slags rockstjärnestatus i de kretsarna. 

Få åtalas

Sedan den nuvarande terrorlagstiftningen infördes 2003, som en följd av terrorattentaten i USA den 11 september 2001, har ytterst få personer åtalats för terrorbrott i Sverige (se faktaruta) och bara en lagakraftvunnen dom har avkunnats.

Den gällde två personer som dömdes 2005 för bland annat förberedelse till terroristbrott efter att ha samlat in pengar till terrornätverket Ansar al-islam i norra Irak.

Säpo brukar hävda att det är inte antalet åtal och domar om terrorbrott som avgör hur effektiv terrorbekämpningen är utan de faktum att säkerhetspolisen har förmåga att förebygga och förhindra terrorhandlingarna innan de sätts i verket och brotten fullbordas.

Icke desto mindre har terrorlagstiftningen kritiserats för att vara för vag, inte tillräckligt strikt och svår att tillämpa. Advokat Thomas Olsson som företrätt flera personer som misstänkts för terrorbrott anser att lagen är nästintill verkningslös åtminstone när det gäller att ställa misstänkta terrorister till svars för sina handlingar och att det enda syftet med den är att ge Säpo möjlighet att använda hemliga tvångsmedel.  

Agneta Hilding Qvarnström, som är chefsåklagare vid riksenheten för säkerhetsmål och varit åklagare i flera terrormål och som nu åtalar de två göteborgare som ställs inför rätta, menar å sin sida att orsaken till att så få åtalats för terrorbrott inte har med lagstiftningen att göra utan att brotten är svårutredda.

Skärps ytterligare

Sedan 2003 har terrorlagstiftningen skärpts ett flertal gånger och kommer att skärpas ytterligare inom kort när även själva resandet och försök att resa till konfliktzoner i terrorsyfte samt finansiering och organisering av sådana resor kriminaliseras nästa år.

I samband med att Säkerhetspolisen i förra veckan meddelade om den förhöjda terrorhotnivån mot Sverige presenterade regeringen fler insatser i syfte att motverka terrorism i form av ytterligare tvångsmedel, bland annat hemlig dataavläsning och utökad kameraövervakning. 

Både Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg och Högsta domstolens blivande ordförande Stefan Lindskog varnar dock för att hasta fram lagar under rådande omständigheter. 

– Det är fel tillfälle att införa ytterligare tvångsmedel. Just nu är det en väldigt upphetsad stämning. Vi ska vara väldigt försiktiga så vi inte gör samma misstag som efter elfte september då lagstiftaren drabbades av panik och man införde lagstiftning som fick förödande konsekvenser i vissa hänseenden, sade Anne Ramberg till SVT Nyheter sedan Stefan Löfven aviserat de nya tvångsåtgärderna. 

Räcker bevisningen?

Stefan Lindskog sade i Ekots lördagsintervju att det krävs tid och eftertanke för att göra en lagstiftning effektiv och rättssäker och att all lagstiftning som är ingripande för den enskilde kräver noggranna överväganden. 

Huruvida den nuvarande terrorlagen och åklagarens bevisning räcker till att fälla de två göteborgarna i det nu aktuella målet i Göteborgs tingsrätt eller om det ska hamna i raden av ogillade terroråtal är en fråga för domstolen att avgöra.

Rättegången startar på torsdag och planeras pågå under två dagar.