En misstroendeförklaring kan bara väckas mot en regering eller enskilt statsråd om minst 35 riksdagsledamöter kräver det. Sverigedemokraterna har fler mandat än så och lämnade in ett yrkande om misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven (S) på torsdagen. Talmannen Andreas Norlén (M) meddelade senare att en omröstning kommer att ske på måndag nästa vecka.

Det blir den tolfte misstroendeomröstningen i riksdagen.

Hittills har dock ingen omröstning lett till att någon tvingats avgå.

– Det handlar om att det behövs så många ledamöter som står bakom det här, säger Jenny Madestam, docent i statsvetenskap och lektor vid Försvarshögskolan.

I omröstningen krävs det att en majoritet, minst 175 ledamöter, röstar för misstroendeförklaringen.

– Och det man inte får glömma är att ett misstroende kan skapa en regeringskris, och det är inte säkert att partier vill vara med och skapa det, säger hon.

Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna har meddelat att de står bakom misstroendeförklaringen. Om de, tillsammans med Sverigedemokraterna, drar tillbaka sitt stöd till regeringen kan regeringen fällas för första gången.

Men varför är då bara hotet om misstroendeförklaringen i sig effektivt? I klippet reder Jenny Madestam ut.