Det finns en samstämmig analys av det parlamentariska läget. Det är instabilt. Och den eviga frågan inför nästa val handlar om hur Alliansen ska förhålla sig till Sverigedemokraterna. Ska de i ytterligare fyra år avstå från att ta makten genom att lita på ett passivt stöd av Sverigedemokraterna? Det korta svaret från Centerpartiet och Liberalerna tycks i dagsläget vara, kort och gott: Ja.
Men. Låt oss leka med Novusmätningen och se det som ett valresultat. Kristdemokraterna åker ur. Den återstående Alliansen samlar 130 mandat, eller knappt 37 procent av riksdagens ledamöter. De rödgröna får 154 mandat, eller 44 procent, och Sverigedemokraterna får 65 mandat, 19 procent av rösterna i riksdagen.
Om inte Centerpartiet och Liberalerna ändrar sin inställning till Sverigedemokraterna ter sig en alliansregering osannolik. Stefan Löfven kan regera vidare med Miljöpartiet. Men frågan är om ens Miljöpartiet vill.
Inom Alliansen lär det inte heller vara lugn och ro. Ulf Kristersson lär rycka i Centerpartiet och Liberalerna att ta makten och försöka, men om de inte har kommit överens om ett annat gemensamt förhållningssätt till Sverigedemokraterna lär det vara hart när omöjligt.
Så kommer det rycka i Centerpartiet och Liberalerna. Åtminstone en av de här spelarna, Jan Björklund, har uttryckligen sagt att det är ett alternativ att regera med Socialdemokraterna. Annie Lööf har visserligen sagt att hon ska äta upp sin ena sko om hon gör sig beroende av Stefan Löfven, men det var nu ganska länge sedan.
Första draget blir att Alliansen vill hålla ihop och göra upp med Stefan Löfven. Socialdemokraterna, och sannolikt inte heller Moderaterna, kommer däremot att vara särskilt pigga på en uppgörelse som är så bred att det blir en storkoalition med hela Alliansen och Socialdemokraterna.
Svårt att blunda för en majoritetsregering
Det är nu det blir svårt att blunda för tanken på en majoritetsregering med Socialdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet. Även om det kan verka osannolikt finns tunga argument för varför såväl Centerpartiet som Liberalerna skulle kunna gå med på detta. De bryter dödläget inom svensk inrikespolitik och bidrar till att skapa en handlingskraftig regering. De kan i ett sådant läge vara med om att genomföra flera efterlängtade strukturreformer inom exempelvis skatte- och bostadspolitiken, och de kan till och med göra upp om vinsterna i välfärden.
Inför deras egna väljare kan de säga att de nu har vridit alla vapen ur händerna på Vänsterpartiet som har haft en mycket stark påverkan på regeringens politik under den senaste mandatperioden.
”Moderater vill absolut inte regera med socialdemokrater”
Ett annat argument som talar för en S-L-C-regering, om dessa tre partier nu skulle skramla ihop en egen majoritet, är väljarna själva. SOM-institutet vid Göteborgs universitet har visat att när man mäter vad väljarna tycker om andra partier så framstår en S-L-C-regering dubbelt så populär jämfört med en storkoalition där även M ingår. Det beror huvudsakligen på att moderater absolut inte regera med socialdemokrater, och vice versa. Däremot är mittenväljarna inom Centerpartiet och Liberalerna klart mer öppna för en regering i koalition med Socialdemokraterna.
Fotnot: Uträkningen av mandatfördelningen har skett med hjälp av Valmyndighetens valsimulator och SVT/Novus väljarbarometer.