Vissa av dessa företag ser sig själva som arbetsgivare och betalar timlön, medan andra menar att de bara erbjuder en teknisk tjänst, och tar inget ansvar för ersättning eller villkor för dem som utför uppdragen (gigen).
Den nya gigekonomin innebär utmaningar för flera delar av samhället. När företag inte ser sig om arbetsgivare har fackförbund ingen motpart att sluta ett kollektivavtal med. Fackförbundet Transport kräver därför i Agenda att staten ska göra kollektivavtal lagligt bindande för gig-branschen, så det ska finnas en minilön och försäkringar för dem som jobbar. Skatteverket menar att lagen behöver ändras så att alla gig-företag tvingas skicka in inkomstuppgifter om dem som utför uppdrag genom dem.
Debatten pågår
Vi på Agenda är därför nyfikna på hur arbetsmarknadsminister Eva Nordmark ser på de här kraven, och hur de ska balanseras mot att företagen också skapar nya jobb. Arbetslösheten i Sverige ligger på sju procent, och det finns ett stort behov av arbeten för unga och nyanlända, menar Yepstrs VD som också intervjuas i programmet.
Debatten om gigbranschen pågår på flera nivåer för närvarande. I veckan ordnade fackförbundet Unionen ett seminarium om gigekonomin med representanter för företag, fack och flera myndigheter om hur branschen ska hanteras.
Även inom EU och ekonomiska samarbetsorganisationen OECD pågår diskussioner om hur internationella gigföretag som Uber ska regleras.