Natostadgans artikel 5 var huvudskälet till att Sverige blev Natomedlem. Natos, och ytterst USA:s skydd, sågs som nödvändigt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Artikel 5 är kärnan i Nato och bygger på principen ”en för alla, alla för en”. Den innebär att ett väpnat angrepp mot ett medlemsland ses som ett angrepp mot alla.
De senaste åren har det funnits ett brett folkligt stöd i Sverige för Natomedlemskapet. Därför är det anmärkningsvärt att 70 procent av de tillfrågade i SVT/Verians undersökning i dag uppger att de har mycket eller ganska litet förtroende för att USA kommer att undsätta europeiska allierade i händelse av ett krig.
Kraftigt försvagad
Det vittnar om att föreställningen i Sverige om den transatlantiska länken, som politiker så ofta talar om, är kraftigt försvagad och kan vara på väg att vittra sönder, i alla fall i breda väljargrupper.
USA har haft den ledande rollen sedan Nato bildades 1949 för att skydda ett försvagat Europa mot Sovjetunionen. För detta krävdes amerikanska resurser och kärnvapen.
Sedan dess har det amerikanska kärnvapenparaplyet setts som den yttersta garanten för Natoländernas skydd mot angrepp.
Förändras i grunden
Om USA inte längre är berett att axla den rollen kommer alliansen att förändras i grunden. Men det var detta skydd Sverige eftersträvade när medlemsansökan skickades in till Nato.
Ett flertal presidenter, från Harry S Truman 1949, och framåt, nu senast Joe Biden, har intygat USA:s beslutsamhet att skydda varje tum av Natos territorium. Allt för att skingra eventuella tvivel och övertyga potentiella antagonister om att USA:s skydd är hugget i sten.
Den nuvarande presidenten Donald Trumps uttalanden om Natoallierade i Europa, om Ukraina och om Ryssland har dock skapat tvivel. Washingtons agerande har underminerat tilltron till USA:s vilja att skydda sina allierade i Europa.
Franska kärnvapen
Ett uttryck för detta är den diskussion om Natos framtid och europeiska försvarssatsningar som nu förs i Europa. Diskussionen handlar också om de franska kärnvapnens framtida roll för europeisk avskräckning. Kan franska, och brittiska kärnvapen, ersätta den avskräckning som USA stått för sedan andra världskrigets slut? Denna diskussion är en direkt konsekvens av de tvivel som uppstått, tvivel som också återspeglas i den svenska opinionen.