Den omedelbara effekten av Rysslands angrepp på Ukraina blev ett svenskt Natomedlemskap. Sverige är också ett av de länder som hjälper Ukraina mest med bland annat militärt stöd.
Riksdagen har samtidigt fattat beslut om att rusta upp det svenska försvaret. Sverige ska 2030 lägga 186 miljarder kronor om året på försvaret. När invasionen inleddes 2022 var motsvarande 75 miljarder.
Skapat oro
Den senaste tiden har dock USA:s agerande skapat oro i Europa, inte minst i Sverige. Den transatlantiska länken, som under lång tid varit en hörnsten i europeisk säkerhet, ifrågasätts.
Europeiska länder planerar nu för ökade försvarsutgifter för att kompensera för ett amerikanskt tillbakadragande. Hittills har dock den ryska upprustningen varit betydligt mer omfattande än den som skett i Europas länder. Detta trots att den europeiska ekonomin är många gånger större än Rysslands.
Ställt om till krigsekonomi
Ryssland har ställt om till krigsekonomi och ökar nu snabbt sin produktion av krigsmateriel. Enligt forskningsinstitutet IISS spenderar Ryssland mer än hela Europa tillsammans på militära utgifter.
Europas samlade försvarsbudget ökade förra året med 12 procent och landade, enligt IISS, på 4 900 miljarder kronor. Rysslands försvarsbudget ökade samtidigt med 42 procent och landade på 5 000 miljarder kronor. Beräkningen bygger på köpkraftskorrigerade ryska uppgifter. Orsaken är att Ryssland köper den mesta materielen i det egna landet, och inte på världsmarknaden, där priserna är betydligt högre.
Redo för krig
Rapporten från IISS är intressant på flera sätt, inte minst mot bakgrund av att flera västeuropeiska underrättelsetjänster varnar för att Ryssland redan inom några år kan vara redo för ett storkrig i Europa. En vapenvila eller ett fredsavtal i Ukraina skulle också frigöra stora militära resurser för Ryssland.
Riksdagen fattade strax innan jul beslut om vad som beskrivs som en historisk upprustning. Men idag är det få som tror att det räcker. Samtidigt förs samtal inom EU om att ta upp gemensamma EU-lån för att finansiera en bredare upprustning i Europa. Regeringen har hittills varit skeptisk till gemensamma EU-lån, men i och med att bland annat Socialdemokraterna och Centerpartiet nu förespråkar detta ökar pressen på regeringen. Här kan en inrikespolitisk konflikt vara under uppsegling.