Från och med den 1 januari gäller ett nytt försvarsbeslut i Sverige. Beslutet, som löper fram till 2030, fattades av riksdagen strax innan jul förra året.
Detta försvarsbeslut är, något förenklat uttryckt, i praktiken redan överspelat. Omvärldsläget kommer med all sannolikhet att leda till att försvarsanslagen behöver höjas betydligt mer de kommande åren. Grundplattan i försvarsbeslutet består, men Sverige kommer att behöva lägga mer pengar på att rusta nya brigader, utbilda fler soldater, köpa in fler stridsvagnar och stridsfordon samt anskaffa mer luftvärn, för att ta några exempel.
Hotet från Ryssland
Det handlar om att möta hotet från Ryssland, och att Europa bedöms behöva stå för en större del av det egna försvaret. Att förlita sig på amerikansk hjälp är inte längre lika givet, vilket helgens säkerhetskonferens i München vittnar om.
Inom Nato diskuteras nu nya förmågemål, det vill säga vilken förmåga Nato ska ha och hur denna ska fördelas mellan länderna.
Som diskussionerna går just nu lär de nya målen för Nato innebära att medlemsländerna framöver behöver lägga runt 3,5 procent av BNP, kanske mer, på sina försvar. Hittills har grundregeln inom Nato varit en miniminivå på 2 procent av BNP.
Svåra prioriteringar
Det nu gällande försvarsbeslutet, som fattades i december, innebär att det militära försvaret får ett tillskott på över 170 miljarder kronor fram till 2030. Med dessa satsningar väntas Sverige då lägga 2,6 procent av BNP på försvaret.
Att höja denna nivå till runt 3,5 procent innebär att försvarsanslagen behöver höjas med ytterligare 60-70 miljarder kronor om året. Det mesta, kanske allt, av det reformutrymme som årligen uppstår i statsfinanserna skulle därmed slukas av försvaret.
Det kommer alltså att krävas svåra prioriteringar i budgetarbetet framöver för att både klara försvarsutbyggnaden och statens övriga åtaganden, tillexempel infrastruktur och rättsväsendet.
Och det kan bli ännu dyrare för Sverige och andra europeiska länder om USA dessutom väljer att dra ner på sitt engagemang i Nato. Det är något europeiska länder måste laborera med efter de amerikanska utspelen vid säkerhetskonferensen i München.
Skulle USA minska sina försvarsutgifter i Europa behöver den bördan bäras av de övriga europeiska länderna. I så fall kan slutnotan för försvarsutbyggnaden bli ännu större än vad som diskuteras idag.