Efter Berlinmurens fall 1989 och kalla krigets slut avvecklades stora delar av det svenska försvaret. Många trodde på den eviga freden och hoppades att Ryssland skulle slå in på en fredligare väg.
Med detta som argument kunde svenska politiker i rask takt lägga ner regementen och flygflottiljer.
Rikskonferensen Folk och försvar sågs under några år som en marginaliserad klubb för de närmaste sörjande. Få utanför Högfjällshotellets väggar intresserade sig särskilt mycket för vad som sades här.
Förra statsministern Fredrik Reinfeldt (M) kallade försvaret ett ”särintresse” under en träff med riksdagsjournalister 2013. Reinfeldt ångrar nog detta uttalande. Redan året därpå 2014 anföll Ryssland Ukraina och 2022 inleddes den fullskaliga invasionen. Sverige rustar återigen upp och är numera medlem i Nato.
Statens viktigaste uppgift
Och Reinfeldts partikamrat, den nuvarande statsministern Ulf Kristersson, ler när det gamla citatet kommer på tal. Ingen skulle kalla försvaret ett särintresse idag. Tvärtom. Kristersson själv säger i sitt tal att försvaret av Sverige är statens viktigaste uppgift. Ett totalt motsatt synsätt alltså än det Reinfeldt gav uttryck för.
I ett läge där Ryssland ses som ett allvarligt hot under lång tid, där kriget i Ukraina fortsätter med oförminskad intensitet och där hybridattackerna mot Sverige trappas upp handlar försvarsdiskussionen snarare om hur försvaret kan stärkas ytterligare.
Bläcket har knappt hunnit torka på det totalförsvarsbeslut som riksdagen fattade beslut om i höstas, och som innebär stora ekonomiska tillskott, förrän statsministern öppnar för nya anslagshöjningar.
30 miljarder mer
Bakgrunden är de samtal som förs inom Nato om att länderna ska åläggas att öka sina försvarsbudgetar till minst tre procent av BNP.
Med Donald Trump som president finns också en oro i Europa att USA:s engagemang i Nato kommer att minska. Konsekvensen kan bli att europeiska länder får ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och sitt försvar.
Om Sverige ska lägga tre procent av BNP på försvaret innebär det att försvarsanslagen 2030 blir 215 miljarder kr om året i stället för 185 miljarder, enligt nu gällande riksdagsbeslut.
Alltså en ytterligare ökning med 30 miljarder kronor.