När glaciologen och aktivisten Erik Huss kom fram till svenska Kårsaglaciären för att försöka rädda den – var det för sent. Glaciären hade redan kollapsat.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Glaciologen och aktivisten Erik Huss försökte rädda den svenska Kårsaglaciären – men kom försent. Då hade den redan kollapsat. 2024 smälte glaciärerna i Skandinavien och på Svalbard mer än någonsin tidigare, visar ny klimatrapport. Foto: Foto: Anders Klapp

Varmaste året i Europa – svenska och norska glaciärer smälte snabbast

Uppdaterad
Publicerad

2024 var det varmaste uppmätta året i Europa, visar Meteorologiska världsorganisationen WMO och EU:s klimatövervakning Copernicus årsrapport.

Och glaciärerna smälte i rekordfart – allra snabbast i Skandinavien. När glaciologen och aktivisten Erik Huss försökte rädda Kårsaglaciären i Lappland – var det redan för sent.

När glaciologen Erik Huss kom fram till Kårsaglaciären mellan Abisko och Riksgränsen i höstas, i hopp om att kunna lägga ut ullfiltar för att hejda avsmältningen, så hade delar av glaciären redan kollapsat.

– Det var en chock – och en verklig sorg, säger Erik Huss.

Enligt Meteorologiska världsorganisationen, WMO, och EU:s klimatövervakningsorgan Copernicus årsrapport förlorade glaciärerna i Sverige och Norge 1,8 meter i tjocklek 2024.

Det är den största förlusten som har registrerats i regionen under ett enskilt år, och den snabbaste avsmältningen även globalt under året, tillsammans med Svalbard.

Rekordtemperaturer i norr

Årsmedeltemperaturen i Sverige var varmare än normalt men inte extrem förra året, bortsett från längst upp i norr där flera av våra största glaciärer finns.

Och det var rekordhöga sommartemperaturer i norr som bidrog till att de skandinaviska glaciärerna smälte snabbast av alla.

– Det, tillsammans med att det var ovanligt lite snö den vintern, säger Nina Kirchner, professor i glaciologi vid Stockholms universitet, på fältarbete i Abiskoområdet.

Rekordvarmt och utbredd torka i sydöst

Europa upplevde också det varmaste året som uppmätts 2024, och många drabbades av upprepade värmeböljor. Allra varmast var det i de östra delarna, med utbredd torka i söder.

Den globala uppvärmningen i Europa har gått dubbelt så snabbt som resten av världen sedan 1980-talet, och är den kontinent som värmts upp allra snabbast.

Dödliga översvämningar i väst

Men skillnaderna mellan öst och väst var stora. I västra Europa dominerade stormar och extrema regnmängder, vilket ledde till översvämningskatastrofer som i spanska Valencia i oktober, där över 220 människor miste livet.

Sammantaget räknar Copernicus med att över 400 000 européer drabbades av översvämningar och svåra oväder.

– Klimatförändringarna drabbar redan Europa med kraft, och varje tiondels grad uppvärmning får allvarliga konsekvenser, med risk för liv och våra ekonomier och vi måste anpassa oss snabbare, säger Celeste Saulo på Världsmeteorologiska organisationen, WMO.

Se mer från rapporten och Erik Huss erfarenheter i klippet ovan.

Extremt varmt och blött i Europa 2024 – men med stora regionala skillnader, visar en ny klimatrapport. Foto: Källa: Copernicus

EUROPAS STATE OF THE CLIMATE 2024

2024 var det varmaste uppmätta året i Europa, och havstemperaturen var också den högsta, 0,7°C över genomsnittet.

Antalet dagar med ”stark”, ”mycket stark” och ”extrem” värmestress var de näst högsta som registrerats.

2024 innebar ett av de tio regnigaste åren under den analyserade perioden sedan 1950 för Västeuropa, och för Europa som helhet, de mest omfattande översvämningarna sedan 2013.

Nära en tredjedel av flodnätet drabbades av höga översvämningar. Stormar och översvämningar drabbade ca 413 000 personer, och minst 335 människor miste livet.

Alla europeiska regioner upplevde isförlust, men glaciärerna i Skandinavien och Svalbard minskade mer än vad som någonsin registrerats tidigare.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.