Filippa Reinfeldt, tidigare moderat landstingsråd, säger i dag att hon aldrig varit en varm anhängare av den typ av avtal som användes för Nya Karolinska. Foto: Henrik Montgomery/TT och Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Ex-landstingsrådet Filippa Reinfeldt tar avstånd från Nya Karolinskas avtal

Uppdaterad
Publicerad

Nya Karolinska skulle bli ett skyltfönster för en ny avtalsmodell, där marknaden skulle ta större ansvar. Men resultatet blev mångmiljardbelopp till bankerna och säkra intäkter i decennier för flera inblandade bolag.

Nu tar dåvarande landstingsrådet Filippa Reinfeldt avstånd från hela upplägget – trots att hon själv var med och drev igenom det.

Redan från början var politikerna överens om att Nya Karolinska Sjukhuset skulle bli ett prestigebygge för forskning och vård i världsklass. Och det skulle få kosta: drygt 14 miljarder beslutade man i landstingsfullmäktige 2008. Men kort därefter drev den moderata landstingsledningen igenom sina planer på en ny avtalsform, OPS, offentlig privat samverkan.

– Det var ett demokratiskt fattat beslut om att det här var den finansieringsmodell som skulle bli, därför att då vet man vad slutnotan blir, säger Filippa Reinfeldt (M), dåvarande sjukvårdslandstingsråd.

Nya Karolinska sjukhuset

Betalade för att slippa risker

Och det visste man. Men man visste också att man betalade för att andra skulle ta riskerna. Och de inblandade bolagen ser ut att vara stora vinnare:

  • Skanska, som var ensam budgivare och fick jobbet utan konkurrens, har också tagit betalt för riskerna i själva byggandet. Till det kommer underhållsuppdrag i 22 år från nu.
  • Coor, ett börsbolag som är specialiserat på fastighetsservice, har fått kontrakt på driften och har säkra intäkter i 22 år från nu. Avtalet är tre-fyra gånger längre än ett normalt serviceavtal, och därför mycket värt för Coor och dess aktieägare.
  • Bankerna tog mycket högre räntor än om landstinget skulle lånat upp alla miljarder i egen regi. Landstingsledningen har nyligen förhandlat om villkoren med bankerna, men det rör sig fortfarande om miljardbelopp i extra räntekostnader under avtalsperioden.

Riktar hård kritik

Irene Svenonius (M) är högsta ansvariga politiker i Stockholms läns landsting. Hon tillträdde 2017, och nu riktar hon hård kritik mot sina företrädare, tillika partikamrater.

– OPS-avtalet borde inte ha ingåtts. Hade jag suttit i landstingsfullmäktige då hade inte lagt fram ett sådant förslag. Det är väl känt att ett välskött landsting alltid lånar billigare än varje privat företag gör, säger Irene Svenonius.

Att bankerna skulle kunna dra in miljardbelopp på skattebetalarnas bekostnad var det många som påtalade redan från start. Men den moderata landstingsledningen räknade med att de privata bolag som fick helhetsansvar för bygg, drift och underhåll skulle hitta mer effektiva och hållbara lösningar, så alltihop ändå blev billigare i slutändan.

Tar avstånd från upplägget

Men Filippa Reinfeldt (M) tar nu avstånd från hela upplägget med OPS-avtal, som hon själv var med och röstade ja till.

– Jag hade gärna sett en annan finansieringsmodell.

Du var alltså inte för OPS-lösningen?

– Jag precis som landstingets övriga 148 ledamöter röstade ja till beslutet.

Ångrar du det?

– Jag har aldrig varit en varm anhängare av OPS-lösningar. Jag var inte det då och inte heller tidigare.

Catharina Elmsäter-Svärd (M), var finanslandstingsråd och den som skrev på avtalet. I dag jobbar hon åt byggbranschen, som vd för Sveriges Byggindustrier. Hon mejlar att hon väljer att avstå från intervju.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nya Karolinska sjukhuset

Mer i ämnet