– Det är väldigt mycket pengar för mig, säger Iréne Svenonius (M), finanslandstingsråd och högsta ansvariga politiker i Stockholms län.
När Nya Karolinska Sjukhuset skulle byggas drev hennes företrädare och partikamrater i landstinget igenom att affären skulle göras med ett OPS-avtal. Det innebär att byggbolaget inte bara tar ansvar för byggandet, utan även lånar upp pengar till bygget, tar kostnader för förseningar och har kontrakt på drift och underhåll ända fram till 2040.
Det blev ett avtal som i slutändan, enligt beräkningar just nu, landar på 57 miljarder fram till 2040.
Komplicerad affär
Affären är så stor och komplicerad att landstinget upphandlade juristtjänster från en av landets ledande advokatfirmor, Mannheimer Swartling. Nästan två år senare hade firman avtalet klart för underskrift.
Skanska hade fått jobbet. Sedan dess har avtalet fått kritik, bland annat för att tilläggsbeställningarna blivit för dyra, något som Skanska tillbakavisar.
Och när man nyligen omförhandlade lånen, gick inte hela vinsten på det till landstinget. 17 procent av vinsten gick till Skanskas och investeringsfonden Innisfrees samägda projektbolag.
– Jag hade självfallet önskat att skattebetalarna fick 100 procent av vinsten vid varje förbättring, men så ser inte avtalet ut, säger Iréne Svenonius (M).
Fortsatt att fakturera
SVT:s Nyheters granskning visar att advokatfirman har fortsatt fakturera, ända till i år, totalt en siffra på 120 miljoner kronor. Utöver att konstruera avtalet fick firman även uppdrag i samband med miljardupphandlingarna av IT-system och medicinsk utrustning till Nya Karolinska. Och fortsatta uppdrag när upphandlingarna strulat och det drog ihop sig till tvist.
Men hur dyra advokaterna är får inte skattebetalarna veta. När vi begär ut fakturorna är timkostnader och antal fakturerade timmar maskade.
Vill inte kommentera
Enligt landstingets jurist har man frågat Mannheimer Swartling i samband med SVT Nyheters begäran om fakturorna, och då rättat sig efter advokatbyråns begäran att timtaxorna skulle maskas. Mannheimer Swartling vill inte kommentera fakturorna eller uppdraget alls med hänvisning till advokatsekretess.
Är det väl använda pengar?
– Min uppfattning är att vi använt för mycket externa rådgivare i olika sammanhang, både när det gäller Nya Karolinska och andra delar av landstinget. Vi måste ha högre egen kompetens och se till att använda skattepengarna på rätt sätt, säger Irene Svenonius.
Stockholms läns landsting har reagerat på SVT Nyheters uppgifter och säger att det verkliga beloppet för landstingets skattebetalare är 98 miljoner kronor i stället för 120. Momsbeloppet får landstinget tillbaka via statskassan.