Bygget av det nya polishuset i Rinkeby har försenats och väntas stå klart först 2019. Det innebär att stadsdelen kommer att ha stått utan polishus i fem år.
Enligt lokalpolisområdeschefen i Järva/Rinkeby, Niclas Andersson, är det av jättestort värde att ha ett kontor i Rinkeby. Han tror att det kommer att minska brottsligheten och göra att invånarna känner sig tryggare.
– Det signalerar långsiktighet, att vi kommer att vara där under en längre tid. Vi kommer närmare de som bor i området så att de lättare kan besöka sin lokala polis. Vi hoppas även att andra myndigheter och företag ska flytta till området när polisen visar att det här är en plats som man kan arbeta i. En polisstation skapar förtroende, vår närvaro kommer att bygga relationer, säger han.
LÄS MER: Polishuset i Rinkeby försenas igen
Elva områden saknar polishus
Men Rinkeby är inte det enda av polisens så kallade särskilt utsatta områden som saknar polishus.
Av de femton områden som polisens nationella operativa avdelning listar som utsatta för allvarlig brottslighet, med låg socioekonomisk status och dit särskilda polisinsatser bör riktas saknar elva polisstationer.
LÄS MER: Jerzy Sarnecki: Polisstationer viktiga i särskilt utsatta områden
Två utsatta områden i Malmö
Malmö har två särskilt utsatta områden. Södra Sofielund saknar polishus, men i Rosengård finns en bemannad station med reception för besök. Enligt Lars Förstell, pressekreterare för polisen i Malmö, finns det dock inget som tyder på att stationsbyggnaden har någon större betydelse för brottsligheten i området.
– Vi har polisverksamhet på gator och torg efter de behov som finns. Sedan är det naturligtvis så att en polisstation har viss servicefunktion för boende i området, man kan gå dit för att få hjälp i olika frågor. Men när det gäller själva polisinsatserna har det ingen stor betydelse.
Han menar att det viktiga är att polisen finns på plats, i det här fallet genom vandringar och patrullering.
– De träffar ju oss, de ser oss. Vi ser till att poliser ser till de här områdena och befinner sig där i sin vardagliga tjänst dygnet runt. Vi patrullerar väldigt mycket till fots och knyter kontakt med lokalbefolkningen, det är viktigt för att höra vilka bekymmer de tycker sig ha i med ordningen. Vi gör också vandringar för träffa folk, säger han.
LÄS MER: Polisen attackeras varje vecka
En station i Hjällbo
I Göteborg finns sex särskilt utsatta områden, men Hjällbo är det enda som har ett polishus. Stationen ansvarar för Angered, Östra, Örgryte/Härlanda och Partille kommun med cirka 200.000 invånare.
Erik Nord, polisområdeschef Storgöteborg, menar att en dygnet-runt-öppen polisstation visserligen utgör en trygghetsfaktor för invånarna eftersom de upplever att polisen är närvarande. Men för att få ned den faktiska brottsligheten är det viktigare att ha poliser i yttre tjänst.
– Den upplevda trygghete
n kan skapas av en polisstation, men att vi finns på plats där det akut behövs hjälp och jobbar långsiktigt med problem måste ske genom yttre tjänstgöring. Polisstationer kommer ganska långt ned i min prioritering, resurserna måste tas någonstans ifrån, säger han.
Även om man bortser från resursfrågan tycker han inte automatiskt att polisstationer är en god idé i alla områden.
– Det beror på hur stadsplaneringen ser ut. Det är tveksamt om det finns ett behov av dygnet-runt-öppna-stationer som ska serva 6.500 personer.
Särskilt utsatta områden
I en rapport som släpptes i februari förra året listade Nationella operativa avdelningen 53 områden i landet som i olika grad är utsatta för allvarlig brottslighet, har en låg socioekonomisk status och där polisen bör rikta särskilda insatser.
15 av de 53 områden klassas som särskilt utsatta, 6 som riskområden och 32 som utsatta. Begreppet riskområde är en nivå mellan särskilt utsatt och utsatt område.