Kustbevakningsflyget rör sig kring den svenska territorialgränsen varje dag, året om. I takt med att säkerhetsläget försämrats har tonvikt förskjutits från miljöövervakning – till gränsövervakning.

– Det har blivit ett större fokus, så vi är mer på tårna och mer observanta, efter att sådant som Nord Stream inträffat. Vi märker även av ett större intresse från andra myndigheter för vad som sker till sjöss, säger Mats, befälhavare på kustbevakningsflyget.

Hur ofta möter ni ryska statsfartyg?

– Det händer varje vecka och likadant med statsfartyg från väst och våra egna statsfartyg. Det är ett ständigt övande och fartygen är ständigt i omlopp, säger systemoperatören Erik.

Kustbevakningsflyget består av tre stycken propellerplan som är utrustade med olika typer av avancerade system, bland annat en spaningsradar som når över stora delar av Östersjön. När ett okänt fartyg dyker upp i Kustbevakningens radarsystem kan flyget ta sig dit för en visuell identifiering,

I de fall man upptäcker något som kan vara intressant för Försvarsmakten skickas informationen vidare.

– Det kan vara radarekon som inte finns med i systemen som kan vara på väg mot Sverige. Då kan det vara intressant att göra en gränskontroll, säger systemoperatören Anders.

Ett nytt fenomen på Östersjön är den så kallade skuggflottan som består framför allt av oljetankers från länder som inte har handelsembargo mot Rysslands olja.

På Kustbevakningen finns en oro för att en lägre säkerhetsstandard bland de här fartygen kan leda till olyckor – och miljökatastrofer.

– Vi ser ett nytt mönster av fartyg i oljetrafiken på Östersjön. Det handlar om en ny fartygsflotta från länder som inte har embargo mot Ryssland. Vi kan se att man har lite lägre krav på sjösäkerhet och utbildning i de här fallen och det gör att vi ligger närmare en olycka i många fall, säger systemoperatören Erik.