Inrikes
Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme myntade begreppet Ekocid. Flera år senare donerade klimataktivisten Greta Thunberg pengar till kampanjen ”Stop Ecocide”. Foto: BENGT O NORDIN BON/SVT/TT, Virginia Mayo/AP/TT

Den lite oväntade historien om ekocid-rörelsen

Uppdaterad
Publicerad

Mitt under brinnande Vietnamkrig, när protesterna mot USA:s krig mot Vietcong pågick som värst myntade Sveriges dåvarande statsminister Olof Palme, begreppet Ekocid.

Med det ville han beskriva de katastrofala miljöskador Agent Orange, miljögiftet som USA sprutade de vietnamesiska skogarna med, hade orsakat, och jämföra det med folkmord, genocide.

– Luften vi andas ägs inte av någon – vi delar den, sade Olof Palme 1972.

Efter det hände inte så mycket mer – på flera år.

1990 när ICC, den Internationella brottmålsdomstolen i Haag, började ta form, lades frågan upp på bordet igen. Skulle man kunna lägga brott mot naturen jämsides med brott mot mänskligheten och folkmord?

Frågan vreds några varv men i slutändan kunde man inte komma överens.

Först 2017 hade miljömedvetandet och insikten om att klimatförändringarna var verkliga höjts till en kritisk nivå. Den brittiska advokaten, Polly Higgins, och miljöaktivisten Jojo Mehta startade kampanjen ”Stop Ecocide”.

Världsledare bakom initiativet

Greta Thunberg donerade 100 000 euro till kampanjen. Flera av världens ledare, främst Frankrikes president Macron, ställde sig bakom initiativet.

Om lagförslaget blir verklighet, är förhoppningarna hos de som driver frågan, att den ska ändra på hur vi tänker om miljön. Att vi bryr oss om att biologisk mångfald behövs, att vi tänker på att en flod kan ha ett egenvärde och att skogar betyder något för hela planeten till exempel för att lagra koldioxid.

En ”ekocid” lagstiftning skulle ge naturen i stort, en laglig röst menar de.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.