En ny massutrotning av olika djurarter världen över är i full gång. Det menar forskarna som står bakom en ny studie som publicerats i den amerikansk vetenskapstidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.

De har undersökt både vanliga och ovanliga djur och funnit att miljarder lokala och regionala djurbestånd redan har gått förlorade. Av de tusentals utrotningshotade djurarter som undersökts har över hälften av individerna försvunnit. Resultaten har fått forskarna att ringa i varningsklockan.

– Situationen har blivit så dålig att det vore oetiskt att inte använda starka ord, säger den mexikanske professor som ledde hela studien, Gerardo Ceballos.

Den främsta orsaken till de här förändringarna är ”mänsklig överbefolkning och överkonsumtion, speciellt av de rika”, menar forskarna. De understryker också att tiden för att kunna agera och vända siffrorna är knapp.

Ängshök och varg bland Sveriges hotade djur

I Sverige finns en lista på de djur- och växtarter som befinner sig i farozonen för att utrotas. Den så kallade ”Rödlistan” ges ut vart femte år av Artdatabanken som är en avdelning vid Sveriges lantbruksuniversitet. I listan från 2015 finns bland annat fjällräv, järv, lo, ängshök, några arter av fladdermöss och varg bland de djur som riskerar att försvinna från Sveriges natur. Varg är en art som har varit väldigt hotad. Efter att det blev förbjudet att skjuta på varg, repade arten sig. Men under de senaste två åren har den dock minskat i tillväxt.

– Den lider av inavelsproblematik. De vargar vi har i Sverige är ett resultat av väldigt få individer. De är för nära släkt med varandra. Därför vill man ha in nya vargar från till exempel Ryssland för att få en bättre genuppsättning, säger Ulf Gärdenfors, professor i naturvårdsbiologi på Artdatabanken.

Olika orsaker till varför djur är hotade

Ulf Gärdenfors tillägger dock att det finns olika anledningar till varför en djurart kan hamna på Rödlistan. Exempelvis kan en art vara hotad enbart på grund av att den redan är liten till antal individer. Sker sedan en liten förändring i artens levnadsmiljö, är risken stor att det ger stora påföljder för arten. 

– Bechsteins fladdermus är exempel på en sådan art. Den behöver ett gammeldags landskap för att kunna hitta föda och är beroende av att boendeplatsen är intakt och inte ändras för mycket.

Vit stork har gjort en comeback

Bland Sveriges fågelarter kan nämnas vit stork. Den är med på Rödlistan, trots att den är en art som har vuxit de senaste åren.

– På 50-talet var vit stork nästan helt utdöd i Sverige. Men tack vare lyckade åtgärdsprogram har den kommit tillbaka. Den är dock fortfarande rödlistad på grund av att det inte finns så många av den, säger Ulf Gärdenfors.

LÄS MER: Lyxkonsumtion hotar många arter