Det fanns en tid när ännu ingen hört talas om ord som e-legitimation, läsplattor och appar, men det har förändrats snabbt. Ulla Henriksson har visserligen både dator, internetuppkoppling och sen ett par veckor tillbaks även en smarttelefon. Trots det känner hon att hon inte riktigt hänger med.

– Man känner sej som en bakåtsträvare helt när man inte hänger med på att göra de här nya grejerna.

I en annan lägenhet träffar vi Olle Jiman.  Olle har märkt av att vardagen börjar bli krånglig utan internet, eller utan apparat som han säger, inte minst nu när inte ens telefonkatalogen kommer.

– Då får jag ju ringa till någon, min son till exempel som har apparat. Han kan ta reda på telefonnumret till den jag söker. Det är inte så kul, det är det inte. Ibland kanske man inte vill avslöja vem man vill ringa till, säger Olle Jiman.

Fler än en miljon utan internet

Vi lever i ett av världens mest digitaliserade samhällena där vi förväntas göra mer och mer själva via nätet och för många är det nog nästan omöjligt att tänka sig ett fungerande vardagsliv utan Internet. Samtidigt lever fler än en miljon människor fortfarande utan uppkoppling i Sverige och är beroende av att dom traditionella systemen fungerar.

– På ett sätt kan man säga att man blundar lite för de här grupperna som inte använder internet.

Det säger Olle Findahl som är forskningsledare och författare till rapporten Svenskarna och internet som släpps varje år. Han menar att det är viktigt att inte bara stirra sig blind på de nya tekniska möjligheterna.

– Utvecklingen går mot att man minskar och minskar de här alternativa vägarna som är så otroligt viktiga för många människor. Och det är dem man behöver tänka på i ett skede med en så här stark teknikutveckling. Vilka är alternativen och att alternativen måste finnas kvar en längre tid. Alla som i dag inte använder internet kommer att finnas kvar i tio femton år framåt i tiden åtminstone.

Intresse finns

Vissa offentliga toaletter och parkeringsautomater tar inte längre emot mynt utan bara betalning med mobiltelefon och för den som hellre ringer än besöker hemsidor kan hamna i långa telefonköer.

Ulla Henriksson som gärna vill lära sig mer om hur man laddar ner appar i telefonen har nu börjat på kurs.

– Den här typen av cirklar är jättepopulära. Vi hade ett uppstartamöte där folk fick anmäla sig och tjopp så hade vi 7-8 stycken och det här är bara början. Nästa grej är de här läsplattorna. Pensionärer är nyfikna i dag, de vill hänga med, säger Börje Eriksson som är kursledare på PRO i Tyresö.

Men samtidigt som många är nyfikna finns det ett stort antal som inte är lika intresserade av lära sig den nya tekniken.

– Äh, nej det går inte. Det finns inte i min värld att jag skulle ha apparat som dessutom till och från inte fungerar. Och det har jag förstått att det är utomordentligt påfrestande, säger Olle Jiman.